Vinter i P1 och Cajsa-Stina Åkerström

tog mig hemåt på snöbloggiga vägar, avåkna bilar, några ordentliga sladdar pga av andra idiotiska omkörare men jag kom hem och fortfarande har jag "Vinter i P1:s, talare Cajsa-Stina Åkerströms "kåseri" och musikval i hjärtat!Berättelsen om sin barndom med mostrar, mormor och hennes systrar, tyngda vid ord, lätta ord, tunga ord ordekvilibrister, sånger, dikter, skrönor, ord och sång var viktiga hos dem och prioriterades. Rika var de inte i ekonomiska termer men rika i ordets betydelse och rika i gemenskap, glädje.
Hon talade ockå om kyrkan, gud och det heliga. Det var som hon satte ord på mina tankar.Stjärnhimlen, hur många människor har möjlighet att se vintergatan? Inte många!Och vi, jag säger vi, för jag har upplevt natthimlen, vintergatan stjärnhimlen från en sovsäck och sett den fördjupas, brett ut sig när mina ögon adapterades i mörkret! Det är tro på något! Jag har också upplevt kalla vinterdagar och nätter, sett norrskenet bölja i de mest fantastiska mönster hört norrskenet spraka, sett regnbågen stå rakt upp som en pelare från myren vi körde förbi i - 46 grader celsius när motorn nästa inte orkade runt! När min dotter föddes var det kallt -36 grader vid 08.00 -tiden efter några timmar såg vi gryningen sen försvann den.Väl hemma så var det en katastrof som hände vid Harsprånget, vi blev utan el och vatten i flera dagar. Vi hann turligt nog fylla badkaret med vatten. Renfällar att sova i, torrföda, värmeljus och stormkök gällde oavsett om man var nyförlöst, baby 4 dagar gammal, storebror 3 år och jättenyfiken på lillasyster. Allt var mörkt, det enda ljus som fanns var ljusen från Bodens sjukhus som hade reservkraft!Jag tror på det heliga eller som Cajsa-Stinas vän från antarktis säger: I Naturen är man aldrig ensam men ensam kan man vara tillsammans med andra människor. Sveriges Radio "Vinter" i P1

Varje dag varje minut är inte självklar...

I morse när jag vaknade eller redan igårkväll hade jag samlat mig, reflekterat coh försökte söka ett förhållningsätt till livet som det är just idag. Allt gick långsamt mycket långsamt. Dottern skulle komma vid halvtvåtiden och ta hand om julpynt och gran vilket är ett jättearbete hos mamma, samma dukar, nystrykna, på samma platser, julpynt, girlanger, röda ljus i alla ljusstakar med julpynt runtom, alla (jag räknade dom men 2/3 delar tog jag inte upp) 387 tomtarna skull placeras ut, bocken och mormormors gamla (hugh bläh) enmetershöga halmfyllda jättefula tomte placeras ut, lampskärmar ska bytas till jullampskärmar. Och så förstås granen skulle tas upp och kläs! Tack och lov så låg det på Dotterns lott medan jag hade annan marktjänst exempelvis: Skinkan skulle kokas och griljeras. Mat i matportioner fram till i början av februari skulle lagas.Tvätt lite stykning och inköp på apotek, systembolag till nyår som firas hos väninna, samtal med telia ang två icke fungerande jack och samtal med hörseltjänst.
Får samtal på fm då Dottern meddelar att tåget stannat i Hässleholm och där skulle det stå fram till kl. 15.00. Nåja tar upp julsaker, lagar lutfisk till mamma som äter av hjärtans fröjd och börjar laga lite annat,känner mig väldigt splittrad, skalar 5 kg potatis till potatismos, en ny sväng in i tvättstuga och soprum. Börjar plocka med granen sätter mamma i arbete med att böja ut grenar.Under tiden så gör jag en fisksoppa, gör klart potatismoset. Dottern meddelar att de fortfarande sitter i Hässleholm och vet inte så mycket mer.Utanför viner snöfoggen, ser inte ut genom fönsterrutorna längre och snödrivorna blir allt högre små vägen utanför blåser igen.Har tappat ork och lust eller känner mig desorienterad.Mamma får till uppgift att byta vita ljus mot röda allt är framlagt och hon jobbar på. Kycklingen steks, potatisgratängen blir klar och dottern meddelar att de kommer ett tåg som kommer att ta dem till Malmö. Medan mamma byter ljus går jag ut och skottar fram bilen, tungt det blåser kraftig och snön är blötsnö, skottar både min och grannens parkering, lägger filt på både fram och bakruta och går svettig tillbaka. Mamma är klar med ljusen så jag sätter henne i rullstolen med strategiskt placerade julgranspynt men bad henne vänta till jag satt i julgransbelysningen! Fan vad jag hatar julgransbelysning både att sätta i och ta bort!Sjötunga i hummersås, köttbullar med mos och bruna bönor, raggmunk och stekt fläsk, stekt lax, isterband dvs kommande matlådor. Disken travade sig uppåt väggarna och julpyntet, dukarna väntade på sin tur..skinkan ja just lilla julafton! Dottern meddelade att hon nu var i Malmö men visste inte om det gick någon buss eller taxi tåg var inte att tänka på! Packade ner apelsiner, dryck,varm päls, snöspade och lite flis som jag stal från föreningen och började köra mot Malmö men resan blev mycket kort, konstaterade att nej det här är att utsätta både mig och de mina för tragiska konsekvenser! Vände vid andra rondellen åkte hem och meddelade dottern och föreslog att hon skulle försöka ta sig hem till Stockholm eller Göteborg!Hon skulle fundera ville ännu inte ge upp ville så gärna fira jul med mamma och mormor även om hon kände sig mycket otrygg på Malmö central där hon av några taxiförare fått erbjudande att sova hemma hos dem !Under tiden paketerade mamma och jag mat, jag gick ner i källaren med 2/3 delar av julpyntet, diskade och satte mig ner 5 sekunder. Nästa samtal: jag är på väg med en väns vän till Ystad de har kommit till Malmö från Ystad! I TV berättade man att inga ambulanser kunde ta sig fram, akuta sjuktransporte sköttes av försvaret, en buss låg på vägen och att vägen var avstängd, alla varnades för att ge sig ut i trafiken!
Tomt det blev tomt i huvudet, all kvarvarande julpynt, disk mat allt gick helt automatisk! Mamma satt och spelade tärning med sig själv och vi hade ett som vanligt icke konstruktivt men repetetivt samtal: sitter Anna-Carin fortfarande fast? Ojojoj! Men vilken liten fin gran vi har iår! Ojojoj vilken Vargavinter! Sitter Anna-Carin fortfarande fast? Men vilken liten fin gran vi har iår! ojojoj vilken varjga vinter! har du hört något från Anna-carin? (liiite variation)
Jag höll andan, tror att de strax före Ystad fick sladd eller något men rätt var det var kände jag att nu är hon här! rusade nerför trapporna och visst där var hon!!!Då kom tårarna! Mormor blev så glad, jag blev så glad, Anna-Carin var så glad så mycket strapatser för att komma till mormor för två dagar!
Det blev traditionsenligt nygriljerad skinka på vörtbröd med julmust och snaps och framförallt snapsvisa och julsånger, många!
Nu sover de sött dotter och mormor! Själv jagockså sluta ögonen ganska strax men jag undrar så många extraordinära händelser eller förändringar....vad står det för?
KAnske får jag svar kanske inte men
Jag är så glad för de dagar vi får vara tillsammans och jag är så oerhört tacksam för mina underbara barn som låter mig dela deras liv och som ger mig så mycket kärlek, ombryende och tanke! Det är nog det som är livets högsta vinst!

Varför är du arg mamma?

frågade dottern igår,när jag sent om sider ringde och meddelade att resan gått bra men var jobbig.De stora vägarna var "rena" men bitvis hala, snön gnistrade, solen stod i zenit och många var de bilförare som kröp fram och skapade köer och olyckstillfällen, inte var vana vid vinterväglag.Sträckan Malmö - Ystad var moddig och spårig men ok förutom de bilförare som kröp i 30km/tim och fick oss andra och långtradarchaufförernas blodtryck att stiga och var orsak till riskfyllda omkörningar. De hade varit bättre om de tagit bussen.
Bilen var fullastad med julklappar, ny toalettsits till gamla mamma, käder som jag troligtvis knappt kommer att packa upp, stavar, pilatesboll,cd/radioanläggning mm mm
Men so far so good. Väl framme var jag beredd på att skotta mig in på mammas parkering men den var skottad och användes av någon annan!!! Första irritationsmomentet! Djupt andetag och upp med pick och pack till lägenheten. Lägneheten var mörk, persiennerna neddragna och doften som slog emot mig var olustig. Instängd med stråk av gammal människa, urinfuktiga blöjor som torkat i papperkorg, smutskläder som legat länge i tvättkorgen och så var det alldeles tyst.Lysrören i köket var trasiga och väggklockan ovanför mammas säng hade slutat fungera. I ett av rummen satt mamma på sin rollator och rotade i linneskåpet. Hon sken upp som en sol när hon fick se mig men jag slog av att hon var förändrad sen senast, hennes hår var lite smutsigt och spretade åt alla håll, hon var mörk runt ögonen och ännu mer hopsjunken.Hej! Åhhh så roligt att se dig Pian! Vad gör du mamma? Vaa godag yxskaft! Sätt på dig hörapparaterna! Va? Sätt på dig hörapparaterna!!!!! Detta är en källa till ständig irritation, hon är stendöv! Har två jättefina nätta hörapparater som gör att vi kan kommunicera, gör att hon hör när det ringer på telefon och dörr, gör att hon kan se och höra på TV (har en speciell kudde hon sitter på) utan ha ljudet på Tv.n uppskruvad MEN hon använder dem inte! Jag vet inte hur många gånger det har varit akututryckning av vänner och bekanta när hon inte svarat på telefon eler öppnat dörren för hon inte hör. Eller stackars grannen under som fått byta TV-rum så hon kan se de kanaler hon vill utan ha ljudet från en annan kanal i bakgrunden. Garagelängan utanför brann vid ett tillfälle en jättebrasa med brinnande bilar, räddningstjänst stod med sirenerna på nedanför hennes fönster men vaknade hon? Näe!
Tillbaka till igår. Var har du apparaterna? Va, det vet jag inte. Men leta rätt på dem då! Nu går jag ut till parkeringen sen åker jag och handlar och när jag är tillbaka ska du ha letat rätt på dem! Jag klarar inte av att vara här i fyra dagar utan att du använder hörapparaterna!Arg som ett bi gick jag ut. Satte en lapp under vindrutetorkaren på bilen på mammas parkering men istället för att åka och handla besinnade jag mig så pass att jag tänkte att jag fick hjälpa henne att leta. Jag letade och letade svor och letade. Mamma vaggade runt runt runt med rollatorn, satte sig och andades en stund och fortsatte gå runt, hon var så stressad så hon såg ju inget. Tog telefon i TV rummet för att ringa hemtjänst men den fungerade inte (inte undra på att mamma inte svarar när jag ringer)tog då telefonen på köksbordet och samma där fortsatte till sovrummet och där tack och lov funkade den för att höra om de visste något och Camilla mammas ansvariga sa att Majken satte på sig dom när hon var där på morgonen. Jag forsatte att leta. Det ringde på dörren och en av personalen från hemtjänsten kom och vi hjälptes åt och vände ut och in på allt jag t.o.m klippte sönder dammsugarpåsen men nej!
Efter myckeet letande hittade jag en av pappas gamla hörapparater som funger till 10 % högst men alltid något!Iväg med god fart till ICA för julhandel och blomsteraffär för julgrupper jag ska köra runt idag och ÖB för att köpa lysrör. Och en sak är säker vinterväglag för många skåningar är ett bekymmer och hur man väver i trafiken har de ingen aning om!
Suck det var då dottern sa när jag ringde:
Varför är du så arg mamma?Ja varför var jag så arg? Funderade en stund på detta och kom fram till att det handlar om smärta och sorg en sorg att se hur gamla mamma gradvis blir sämre, är beroende av andra för att klara sig, går ibland in i sin egen värld och är inte delaktig i min värld eller din värld .Minnet sviktar, självbevarelsedriften avtar. Om jag så skriker mig blå så når jag inte fram!!! Att hon inte hör är ju inte mitt ansvar men ändå tar jag det på mig, hon är nöjd ändå.
Det är inte enbart nöje att åka till mamma jag har själv gett mig i uppgift att se till att saker och ting fungerar, kontakt med myndigheter, ekonomi, mat, kläder, att ett socialt umgänge för mamma upprätthålls, traditioner likaså men vi umgås inte eller talas vid som vi gjorde förr, hon är på väg bort...och det finns fortfarande ord som inte är sagda och kommer aldrig att sägas heller. Jag vill aldrig komma på hemmet, säger hon! Nej det hoppas jag att hon aldrig behöver heller! Som sagt jag har själv valt att ställa upp eller vara till för mamma men ibland tycker jag hon stjäl min tid eller mina egna krav på mig själv gör att jag stjäl min egen tid... Varför var jag så arg? Ja det handlade om något annat än hörapparaterna...
Kvällen blev bra, permanenten jättehård precis som hon ville, hon ser ut som en pudel i huvudet. Jättegoda havskräftor från Maken ett glas sötsliskigt mousserande vin och lite tärning, kvällen kunde inte bli bättre för mammas del.
Själv låg jag länge och funderade. Mamma hade fått städat innan jag kom och jag slogs av hur välstädat mer än vanligt det var. Troligtvis har mamma tagit av sig hörapparaterna lagt dem under något papper så har de hamnat i papperskorgen och papperkorgen blev tömd, kan inte ha gått till på något annat vis!
Denna morgon startade med telefonsamtal till hörseltjänst för beställning av nya apparater, svindyrt men ett måste. Telia felsökte men måste komma hit i mellandagarna och fixa på plats.
Försöker samla mig och börja med julstöket men luften gick ur helt nu när hörcentralen meddelar att ett par nya kostar 22.090kr!
Jaja en olycka kommer sällan ensam nu är det dags att väcka den pudelliknande sjusovaren och ta tag i dagen som den kommer.

Underbara vänner fulla med överraskningar...

Igårkväll var det dags för "Tre damer" att gå ut och äta. Tre damer är just det, tre damer :) Vi är gamla arbetskamrater som slutade arbeta tillsammans för många år sen men som ändå träffas och delar minnen, erfarenheter, varandras vardag i glädje och sorg. Tre mycket olika prsonligheter som stärker varandra och tar fram varandras bästa sidor.
Som sagt igår var sista träffen för den här terminen och trots det fruktansvärda väglaget med trottoarer och gator som bara bestod av glansis så halkade vi alla fram till kvällens utvalda restaurang.Som vanligt blev det inte en tyst minut samtalen böljar över bordet utan avbrott och på ett sätt som bara kvinnor kan! Man börjar i en ände gör en gir åt ett annat håll, återkommer till den röda tråden via en vänstersväng och hela tiden är engagemanget på topp, dessa kvällar går tiden så snabbt så innan vi hinner blinka har det gått både fyra och fem timmar. Sen är det aldrig en massa tjafs om notan, vi delar den på tre oavsett, enkelt och smart!
Jag kom först till restaurangen och med utsikt över Södra Vägen såg jag många som drattade på ändan via konstfulla saltomortaler, blev lite orolig att mina väninnor hade gjort likadant eftersom det dröjde innan de kom men det vara bara jag förstås som inte hade kopplat tiden riktigt. Så kom då G och hade ett paket med sig och jag frågade om B hade gjort något så vi skulle gå ihop om någon present. Näe då svarade G med ett stort leende, vänta ska du få se!
Och vad var det jag skulle få se? Jo när B kom så fick jag paketet!!! G läser min blogg och hade läst min nostalgiska snutt om Scouternas Väggalmanacka och hade hittat ett ställe där den fanns!!! Och jag som trodde den var borta från världen för flera år sen! Gissa om jag blev glad!!!!
Nu ska jag bara meddela en annan väninna som fick samma nostalgikör när hon läste bloggen att almanackan finns att få tag på!
Suck så glad jag är! Kommer ihåg den gula regnkappan i oktober..... blåsipporna i maj..... röda äpplena i september....mmmmmHar redan hängt upp den på väggen och väntar ivrigt på att få klistra i första bilden!

Apoteket... suck inte blev det bättre trots förhoppningar!

Apoteket och dess personal är en källa till bedrövelse och så har det varit så länge jag kommer ihåg!Tyvärr har både jag och dottern varit tvungna att ibland besöka detta ställe både av tvingande och mindre tvingande karaktär! Mediciner finns ju inte överallt dvs receptbelagda och apotekspersonalen kunskap är också av tvivelaktig karaktär för att inte tala om självinsikt och bemötande. Många är de gånger då både dottern och jag har suttit många minuter för att inte tala om timmar för att bli expedierade och DÅ mötts av besserwisser och konstaplar för att inte säga som sonen sa när han var yngre mezzerschmitt, vilket egentligen också stämmer!
Dottern bodde under en period i USA och när sonen och jag skulle åka över och hälsa på så skulle jag ta med insulin, provstickor mm mm eftersom dottern är diabetiker men... apoteksbiträdet ville inte ge mig mer än en månads förbrukning!!!!!! Kriget bröt ut, minst sagt och så småningom så fick jag vad jag skulle ha men det beslutet togs på högre ort dvs förmyndaravdelningen på apoteket!Många är episoderna när apotekspersonal blir överförmyndare och lärare men att korta köer har de aldrig hört talas om!
Jag har fått besvär runt ögonen, huden är svullen, jättesvullen och skör. När jag skulle hämta min hjärtmedicin (hälften var restnoterat naturligtvis!)häromdagen så bad jag receptarien om råd vilken hud/ansiktskräm som var bra för detta. Självklart så gav hon råd! MEN sa jag jag är överkänslig för salicylsyra MYCKET överkänslig jag får anafylaktisk chock! Jaha då ska vi se, svarade människan och rekommenderade en kräm. Trygg i att hon var apotekare så köpte jag krämen.
Väl hemma fick jag magkänsla, på burken stod ingenting om ingridienser det stod bara på förpackningen som redan låg i soptunnan.
Nästa dag dvs igår skulle jag hämta restnoterad medicin och passade på att läsa på hudkrämens förpackning! Innehåller salicylater!!!! Vadå magkänsla!!!
Påpekar detta för receptarien som då expedierade mig, att din kollega rekommenderade denna hudkräm trots att jag påpekade min allergi! Varpå hon tillkallade gårdagens receptarie som svarade att det är inte samma sak utan salicylater innebär konserveringsämne!
Vet inte vad jag tänkte eller gjorde blev helt konfys tvivlade på mig själv, visserligen är jag sjuksköterksa men blev examinerad och grundutbildad för 35 år sen, är sedan dess utbildad operationssköterska har utbildat mig i akutsjukvård, traumasjukvård, katastrofmedicin, U-landssjukvård, vårdlärare och arbetet länge inom onkologi.Kanske jag inte har aktuella kunskaper???? Fick för några månader sen en allergisk reaktion, när jag var hemma hos gamla mamma, av duschtvål och hårschampoo som innehöll salicylater och fick ta både antihistamin, cortison och adrenalin men det kanske var inbillning....
Apotek...?????
Nu är jag mindre chockad, har tagit reda på fakta eftersom jag tvivlade och imorgon står jag återigen på detta apotek!Och gissa vad? Jag tänker inte vara ödmjuk!
Idag var jag på sjukhusapoteket och bad om ett receptfritt läkemedel då reseptarien läxade upp mig! Där gick gränsen, om jag så säger!
Ibland blir man barnslig..... men varför behöver apotekspersonal hela tiden hävda sig? Fy fadderittan för förmynderi!

Sanningens minut

Nej inte riktigt men om en och en halv timme ska jag på ultraljud av hjärtat och sen får vi se vad nästa steg blir. Nu tror jag ju att hjärtat är friskt, ungdomligt och spänstigt förstås fast å andra sidan så trodde jag ju inte att jag hde högt blodtryck, kärlkramp eller höga blodfetter heller!
Skillnaden är att jag numer äter bättre, gått ner i vikt och är fysiskt aktiv minst fem dagar i veckan!
I mitt fall kan man verkligen säga "inget ont som inte har något gott med sig!"

Nu är årstiderna som de ska eller som scouternas årsalmanacka!

När jag döptes fick jag en tavla, eftersom jag var är född i februari, var det en februaritavla med bild på en glad pojke i orange kläder som åker kälke. Samma bild finns i Scouternas almanacka, den som alltid fanns i mitt barndomshem och som jag som scout, också har ringt på dörrarna och sålt! Almanackan är bara så underbar! För varje ny månad fick man en bild, som speglade årstiderna, att klistra in i en ruta och så småningom så hade de tolv tomma rutorna fyllts och året var till ända.
Året var indelat i vår, sommar, höst och vintermånader.Så tydligt, vårmånader: takdropp, påskliljor, blåsippor, videung och vitsippor. Sommarmånader: sol, bad, hölass. Höst: rönnbärsträdet lyste rött, svampkorgar, röda äpplen, gummistövlar, paraply (jag har för mig det var en gul regnrock och paraply) färgsprakande löv. Vinter: snö, skidor, skridskor, kälkar och jul!
JUST NU är det vinter precis som det ska vara! Underbart! Inte grått, slaskigt och mörkt! Det är kallt och mörkt men ändå ljust, snön lyser upp och förutom att lysa upp så dämpar den ljud! Härligt! Det känns så rätt, kallt rent och mysigt, att krypa in tända ljus, kanske en brasa, promenera med snön knirrande under stövlarna, för att inte tala om gryningen!!! När morgonen ljusnar, vilket ljus! Suck, kan bara njuta! Njuter gör kanske inte vår fula men kära trädgårdsjultomte som står med snö upp till midjan, misstänker att han med tanke på sin ålder kommer att få lite prostatitbesvär , trädgården har iallafall gått till vila för att samla kraft inför kommande vår och julblommorna som njuter av brasan, blommar av hjärtans fröjd!
Visst är det härligt när ordningen är återställd och årstiderna är som de ska, precis som i scouternas almanackc!

NU är det snart jul....

Och???? Jo Maken och jag har varit i Berlin! En tradition lika lång som vårt förhållande! Berlin har 53 Julmarknader! och vi har inte varit på alla! Men vi har varit på flera och valt ut några som vi alltid besöker, det har blivit ett mönster precis som när vi åker till Berlin på sommaren.
Den här gången började allt med strul och så var det hela resan igenom men vi ger inte upp nästa år är vi tillbaka!
OM vi lyssnat på signalerna från början när Makens äldsta vänner som skulle följt med men fick förhinder i sista minut så skulle vi kanske inte rest men..
Vi reste, gick upp på morgonen i MYCKET god tid, körde till Helsingborg och hade god tid på oss för att komma till färjan i Gedser kl 11.00. Strax vi passerat Helsingör blev det tvärstopp, en trafikolycka två timmar tidigare (måste ha varit mycket allvarligt)tvingade oss att stå stilla i 45 minuter. När vi väl kom iväg så ...Maken, den bilintresserade och motorkunnige och den rallyvane körde in ganska mycket tid om man så säger, själv låg jag nedsänkt i sätet fördjupad i en bok. Så plötsligt OJ OJ OJ tre vägplogar i bredd låg framför oss i 50 km/timme och släppte inte igenom någon!Prata om att det bildades köer! Knappt ens polisen kom igenom de fick sätta på blåljus! Efter mycket trixande och lurande så lyckades Maken tack vare bilens starka motor och de horn som växte ut på makens huvud ta sig igenom! Vi hann dock inte till kl 11 färjan men blev först i kön på oreserverade biljetter på tretton-färjan! Väl ombord och på väg in i matsalen så hörde jag mitt namn ropas och vem där? :) En av mina goaste väninnor på väg med bussresa till Leipzieg! Världen är liten!! Snöblogg, dåligt väglag, kallt, stenskott och mörkret kom och la sig tungt. Väl framme i Berlin så var det kväll och sent men en liten tur var bara ett måste. KaDeVe hade ännu inte hunnit stänga och julmarknaderna var i full gång.Korv på julmarkanden närmast och sen till vår lokala bar mellan KaDeVe och vårt hotell som vi hittade för flera år sedan, enkel, mysig och varmt, två korvar var sitt glas vin och varm go atmosfär, det är en gyapub och alla sorters människor samlas där, värme gästfrihet och go atmosfär, tillåtande! Snart blev det sängdags och en ny dag i antågande! Härligt! Och härlig var den rundturer med S- och U-bahn till olika julmarknader, varuhus lunch på skaldjursbaren på KaDeVe och när Maken skulle betala så hade han tappat sin 500 Eurosedel!!!!! Suck allt som kunde gå fel gick fel MEN vi hade en helt fantastisk helg i Berlin! Vi hade ju varandra och vi hade bra så gott, trevlig och fick många goa skratt! Livet blir till vad man gör det till!Och livet har sina goa stunder!