vet jag nog inte när jag gjorde senast. Jo, nu ljuger jag, vad som är sanning är att sedan tidig höst, vet jag inte när.Vid 2-tiden varje natt är första uppvaknandet då kombinerat med ångest och svettningar och sekvenser av drömmar som kunde vara skapade av Noren. Ofta med inslag från det pågående arbetet under dagen,minnesbilder, ångestladdade, från barndom, uppväxt och arbete och familj under de första 45 åren. Uppvaknandet är tröttsamt och negativt ofta kryddat med och sorg. Det tar lång stund i nattens mörker för att få ro att kunna somna om. Hjärnan letar febrilt efter vackra, roliga minnen eller vackra naturscenerier eller positiva
händelser som komma skall.
MEN nu efter insikten om att jag befinner mig mittemellan och den insikten hör ihop med alla undermedvetna drömmar och tankar så sover jag så gott! Vaknar gör jag fortfarande ett tiotal gånger per natt men vänder mig på andra sidan njuter av att natten och alla mina tankar är bara mina och att nattens timmar tillhör bara mig. Det känns som om jag fått ännu ett eget litet utrymme som bara är mitt. Drömmer gör jag lika mycket men det är lugna behagliga och sköna drömmar, jag vaknar nu med ett leende i förvissning att jag nu står på tröskeln till en ny era i mitt liv!
Inatt låg jag och funderade över detta med livet och livscykler. Barndom, ungdom, familjebildande, yngre och äldre medelåldern, ålderdom och åldrandet i alla dessa cykler.
Barndom och ungdom är kanske något som är prefabricerat, dvs det är redan bestämt hur det ska vara. Familjebildande och yrkeskarriär dvs före medelåldern är en period där individen hittar sin inriktning. Medelåldern en period för att se i backspegeln och arbeta på den inriktning som är vald eller försöka förändra. Övre medelåldern njuta av det som blev, en tid då andras tyckande och tänkande inte påverkar speciellt, utan i fokus står det som är viktigt, frid, lugn och harmoni och tid till reflektion. Den efterkommande ålderdomen är en förberedelse inför nästa steg....
Ja, inte vet jag men tankar kommer och tankar går........
Ofta är det ju så att det man behöver i sin livssituation där man just då befinner sig, kommer till en i form av en tidningsartikel, ny arbetskamrat, brev, en plötslig oförväntad händelse.......
Och just nu eller under hösten har jag haft förmånen att våga ta initiativ, våga göra nya saker sånt om jag alltid har velat men inte trott mig ha talang för och detta har lett till nya bekantskaper och vänner, nya böcker med olika inriktning, många goda samtal med många, nygamla input från nya vänner, glädje i att våga sånt jag inte vågat som ex måla, skriva detta, släppa gamla tråkiga ok, lägga alla dåliga samveten där de egentligen hör hemma och börja se framåt och framför allt med glädje och förvissning om Den bästa tid är nu, för att ta till en sliten kliché.
Åldrandet är också fascinerande men varför har det en dålig bismak jo därför att alla i vår kultur är så ungdomsfixerade påverkade av media på olika sätt. Från den dagen ett barn blir till så påbörjas åldrandet det finns inget negativt i det bara att vi fram till 20, 25 årsåldern säger att individen mognar. Mognar gör en god ost, ett gott vin men åldras gör bilar TV-apparater, transistorapparater och människor.............positivt? Nej inte i vår kultur det som åldras ska och kan man byta ut. Det som mognar, en mogen persika t.ex är ju underbart.
Prata om att ord är viktiga!!!!!!!!!!!!!
Jag både åldras och mognar och njuter så mycket av detta för att inte tala om vad jag alldeles strax ska njuta av en välhängd (tar också tid) rare bit oxfilé med ett glas gott moget vin och till avslutning en vällagrad god bit ost!!! Tack och lov har både kött, vin och ost fått lov att ha tiden för sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar