lördag 31 januari 2009

Ring så spelar vi

ljuder i radion. Åter hemma på fosterjorden som det stod i en kallelse till möte jag hade fått på mail igår.Fosterjorden, konstigt ord.....men kommer sig troligtvis av att torparen i det förproletära samhället var bunden till ett stycke jord som försörjde familjen. Fiskaren då som var bunden till havet/sjön kallade han fosterjorden för fostervattnet ? äsch så dumt men ibland så glider tankarna iväg.
Väl hemma, fredagen ägnades åt att gå igenom post och mail på arbetet och nu lördag morgon: frukost, morgontidning och ur radion hörs hela svenska folkets Lisa Syren småprata med Gösta, Greta, Urban , Kurt, Alva från norr till söder, kan det bli mer fosterländskt????
Thailand ligger långt långt bortom både geografiskt och i nuet! Så fort det går att komma tillbaka i det vardagliga OCH så skönt att vara hemma igen! Vardagen tar vid och tankarna på kommande avbrott i vardagen börjar redan smyga sig på. Februari kortare helgresa till gamla mamma i Ystad, mars tjejresa med buss en lördag till Helsingör, april troligtvis en Stockholmstur till son och svärdotter, maj biltur till Tyskland, Berlin? juni midsommar, juli båtluffning Stockholms skärgård med väninna, augusti 2 xDalhalla dels Raphsody in rock med Mannen och en kär väninna och dels Trollflöjten tillsammans med son och dotter. Den senare dvs Trollflöjten ska ur flera perspektiv bli spännande. Trollflöjten var den opera, som förutom Hoffmans äventyr, som jag såg på Teatern i min barndomsstad på 60-talet med Kerstin Dellert i en av huvudrollerna som väckte mitt intresse för opera. MEN varje gång jag, sonen och dottern ska bevista en operaföreställning (ofta har någon av oss fått den i födelsedagspresent av de andra) slutar det med: Herregud så fel det blev, sittplatserna är för högt upp för att dottern som har en uttalad höjdskräck ska kunna njuta och inte bara krampaktigt ägna föreställningen åt att hålla i sig i stolen eller så hamnar vi bakom en pelare eller i den sk kungliga logen typ, där sikten är lika med noll eller så presenteras någon med en Wagneropera som någon annan rekomenderat och där går gränsen för vårt operaintresse.... men vi tar det för vad det är och det slutar alltid med skrattkonvulsioner och en god middag under glada former istället. Vi är alltid lika förväntansfulla innan och det är vi nu också inför Dalhalla som i sig är en ny upplevelse. Denna underbara opera uppförd i ett kalkbrott med en som vi förstått fantastisk akustik med glittrande vatten mellan scen och publik och en stjärnhimmel som tak kan ju inte bli fel.......skulle isåfall vara att det störtregnar......
Tillbaka till verkligheten dags att ta reda på strykningen alltmedan Mannen mornar sig sen blir det en tur till staden, saluhall, vernissage på Erik Dahlbergsgatan och ett besök på Röhsska museet, lite kultur så här på lördagen......