Våren kom idag! Vilken underbar söndag! En lång härlig förmiddagspromenad. Västanvinden förde med med sig doften av hav och jord som sakta värms upp. Fåglarna sjöng ur varje buske och träd ut sin glädje att våren var på väg, vintergäck, krokus, snödroppar lyste längs vår promenad och alla magnoliaträd hade stora mogna knoppar.
Väl nere vid havet kändes det som alla livsandar vaknade, luften var lätt att andas och lungorna fylldes med liv! Havet var stilla, glittrande och klart och väckte längtan till sommar, salta bad, klippor och båt. Bryggorna låg tomma i väntan på att fyllas med segelbåtar stora som små, ekor och motorbåtar, spring på bryggorna av stora och små fötter, krabbfiske med klädnypor och solbadande människor.
Villaägarna var ute i sina trädgårdar förberedde vårens ankomst. Själv planterade jag påskliljor, tulpaner, narcisser, och kungsängsliljor från Plantagen i våra ytterkrukor, lite tidigt kanske men känslan.....
Växthuset fick sig också en översikt. Naten växte och frodades men BAH nu är den borta, tänk när man står där i en rabatt eller som nu i ett växthus och rensar ogräs så känns det i både kropp och själ , allt annat försvinner och jag är bara där mitt i det innevarande ögonblicket ! Vilken vila!!! Att befinna sig i det innevarande ögonblicket måste vara något vi alla borde sträva efter att vara mer, inte var då, inte vara sen utan bara vara!
Följer en serie som går på TV 1 på lördagar kl. 19.00 som handlar om kvinnor i England som under 4 veckor åker till en annan kultur och lever i det samhället/byn på dess villkor, mycket intressant. Två avsnitt har det varit och i det första var det en 33-årig välutbildad kvinna som efter flera "misslyckade" förhållande bestämt sig för att leva tillsammans med sin mamma. Hon
kom till en masaiby och såg livet på ett helt annat sätt när hon åkte hem. Avsnitt två var det en kvinna som närmade sig 40-årsåldern, tandläkare, läkare specialiserad i anestsiologi, vunnit massor av idrottstävlingar i många olika grenar, ville hela tiden ha nya utmaningar. Hon levde i fyra veckor i en liten by på en ö i indonesien med ursprungsbefolkningen där ingen tidräkning fanns. När hon åkte hem hade hon ett helt annat perspektiv på livet.
Efter vinter följer vår, efter vår följer sommar och höst. Det kanske räcker med det som tidräkning och att leva och vara i det som är just nu?
NU förbereder sig naturen på vårens ankomst och likadant varje år så vaknar livsandarna !Knoppar sväller, fåglar kvittrar och bygger bo, havet värms upp och livet återvänder!
