söndag 8 februari 2009

Så svänger sig sommaren runt sin axel.....

Gamla mamma. Har varit och hälsat på mamma under helgen och det var inte så längesedan jag träffade henne drygt en månad men tiden rinner fort iväg ibland. Rätt var det är så säger man om sina barn " Åh herregud det var ju alldeles nyss jag satte en tråd i den första lösa mjöltanden!!!!" "Jösses redan dags för moped???" " Viftande med plakat på den lilla bebisen på skolgården "ojojoj Finns det en framtid för våra studenter? Annat var det på min tid, alla fick jobb...HURRA HURRA HURRA Sjung om studentens lyckliga dar......"
Och nu säger jag ...tiden och åldrandet går dubbelt så fort...sommaren svänger sig snabbt kring sin axel.... när hösten kommer mörknar dagarna tidigare och tidigare.....

Som tidigare blir hon lika glad när vi kommer, hon väntar och väntar, räknar timmar och minuter tills vi kommer. Ringer oss i bilen och frågar "Hur långt har ni kommit?" och som vanligt ljuger jag och säger att vi är där och där och det innebär att vi inte kommit så långt som vi egentligen har, för att tiden för henne inte ska bli lika lång. "Mamma jag ringer dig när vi kommer till Malmö" " vad bra för då hinner jag sätta på potatisen" MEN det tar en timme till innan vi är i Malmö så jag brukar ringa i Skurup. Förstår egentligen inte varför jag inte säger som det är men jag vet hur hon väntar och det här är ett spel som bara pågår och varför försöka förändra och sätta myror i huvudet ???
Parkerar bilen framför porten, bär in väskor, parkerar bilen och tar hissen upp till plan 4. Ringer på dörren och eftersom jag ringde i Skurup är hörapparaten isatt och hon öppnar, liten grå och dubbelvikt som en vinkelhake ca 1.30 cm från golvet. med armarna utsträckta ( finns perioder i mitt liv när jag hatat dessa utsträckta armar men inte nu) ögonen lyser av glädje..äntligen...!
Den här gången är inte potatisen påsatt eftersom jag vid flertal tillfällen påtalat att jag eller Mannen har varit på Saluhallen och köpt entrecout och vi har den + vitlökssmör+ sallad med oss så vi fixar fredagsmiddag (vet att hon älskar denna mat men har på sin ynka pension inte råd att skämma bort sig själv och oss en hel helg) Integriteten bjuder hewnne dock att ta spenderbyxorna på och bjuda oss på både kex och ostar på lördagkväll och oxrullader (mmmmmm smaskens!) till lördagmiddag.
Verkligheten kom ikapp nu "vrider" det sig snabbt frysen behövde frostas av, glödlampor bytas elekriska sladdar fixas, dörrhandtag dras åt, inköp av tunga varor, dammsugarpåse bytas och inköpas (t.o.m jag tycker det är svårt att hitta rätt) Lakan behövde dras OCH när jag gick in i hennes sovrum för att ta av överkastet inför natten upptäckte jag att hon sov utan påslakan på täcket ! Varför frågade jag både mig själv och henne!!! Hon orkade inte med sin förvärkta kropp inbegripet armar sätta påslakan på täcket.....! Och vad mer???? Det visade sig vid en försiktig utfrågning, jag gick mycket varsamt fram, alla har vi rätt till respekt och integritet, att hon vilket hon tidigare sagt, i omskriven form lätt får blåmärken, ramlar ofta och ofta när hon går upp på natten, sömnsvårigheter och liten blåskapacitet. Senast i veckan ramlade hon en kväll vid 22-tiden och kröp runt i lägenheten innan hon kom på att hon kunde ta plymån ur en låg fåtölj för att få en så låg kant som möjligt för att succesivt kunnna ta sig upp och då hade klockan hunnit bli 03.00. Veckan innan hade hon få sova på toalettgolvet innan hon på morgonkvisten lyckades dra sig in i sovrummet. Deta är inte människovärdigt! Visst jag kan skälla, höja pekfinger men jag gör det inte, jag får ångest ont i hjärtat frågar mig själv hur ska det sluta MEN jag förstår min mamma. Mamma älskar att spela kort och tärning, då lever hon upp hjärnan blir kristallklar hon räknar snabbare än t.o.m sina barnbarn men den här gången hängde hon inte med. Nu är det bara så att för att jag ska få lugn hennes väninnor ska få lugn och för att mamma ska känna trygghet så är det dags för trygghetsalarm, jag ringer imorgon.
Men sommaren svänger sig kring sin axel för oss alla oavsett
Visste att jag skulle åka till mamma denna helg och inte vänta till imars när det är födelsedag. Visste att jag måste har "blivit tillsagd" och man ska följa sin "magkänsla"