Väl tillbaka till arbete i mellandagarna hittade jag i mitt brevfack inklämt mellan bruna cirkulationskuvert, ett vitt kuvert med julfrimärke. Försenat pga att det varit ute och åkt runt på andra adresser.
Vilken värme det fanns i kuvertet. Ett kort eller en liten bild låg i brevet och på baksidan skrivet med vacker handstil:
God Jul
Gott Nytt År
tänker på dig ibland!
Stina
Bilden har Stina målat själv och ramat in i passpartout och MÄRKLIGT nästan en exakt likadan bild målade jag i höstas fast mycket större, en mörk bergskam mot en glödande solnedgång.
Stina träffade jag i mitt arbete för flera år sedan hon arbetade som konsult i ett projekt jag hade, under en kortare tid och redan då var det något hos henne som jag trivdes gott med (förutom hennes arbete) en varm, klok och spännande kvinna med livserfarenhet och klokskap! Till julen efter vårt avslutade samrbete skickde hon också ett liknande julkort som sen dess har hängt inramad på väggen i mitt bibliotekshörn och som jag vilar ögonen på då och då. Nu efter fler år utan kontakt dyker detta upp och gör mig så varm och glad! Livet för förunderliga krumelurer ibland...det är klart att jag ska ta kontakt med Stina, jag längtar redan efter att få träffa henne igen! Tänk att någon därute, en kort kontakt i livet, kom ihåg mig, att jag satt avtryck hos någon annan människa.........känns varmt glädjande och lite speciellt.....
Hur var det jag skrev, jo att det man behöver kommer till en i form av möte, brev ....spännande ....
tisdag 30 december 2008
lördag 27 december 2008
Att sova en hel natt
vet jag nog inte när jag gjorde senast. Jo, nu ljuger jag, vad som är sanning är att sedan tidig höst, vet jag inte när.Vid 2-tiden varje natt är första uppvaknandet då kombinerat med ångest och svettningar och sekvenser av drömmar som kunde vara skapade av Noren. Ofta med inslag från det pågående arbetet under dagen,minnesbilder, ångestladdade, från barndom, uppväxt och arbete och familj under de första 45 åren. Uppvaknandet är tröttsamt och negativt ofta kryddat med och sorg. Det tar lång stund i nattens mörker för att få ro att kunna somna om. Hjärnan letar febrilt efter vackra, roliga minnen eller vackra naturscenerier eller positiva
händelser som komma skall.
MEN nu efter insikten om att jag befinner mig mittemellan och den insikten hör ihop med alla undermedvetna drömmar och tankar så sover jag så gott! Vaknar gör jag fortfarande ett tiotal gånger per natt men vänder mig på andra sidan njuter av att natten och alla mina tankar är bara mina och att nattens timmar tillhör bara mig. Det känns som om jag fått ännu ett eget litet utrymme som bara är mitt. Drömmer gör jag lika mycket men det är lugna behagliga och sköna drömmar, jag vaknar nu med ett leende i förvissning att jag nu står på tröskeln till en ny era i mitt liv!
Inatt låg jag och funderade över detta med livet och livscykler. Barndom, ungdom, familjebildande, yngre och äldre medelåldern, ålderdom och åldrandet i alla dessa cykler.
Barndom och ungdom är kanske något som är prefabricerat, dvs det är redan bestämt hur det ska vara. Familjebildande och yrkeskarriär dvs före medelåldern är en period där individen hittar sin inriktning. Medelåldern en period för att se i backspegeln och arbeta på den inriktning som är vald eller försöka förändra. Övre medelåldern njuta av det som blev, en tid då andras tyckande och tänkande inte påverkar speciellt, utan i fokus står det som är viktigt, frid, lugn och harmoni och tid till reflektion. Den efterkommande ålderdomen är en förberedelse inför nästa steg....
Ja, inte vet jag men tankar kommer och tankar går........
Ofta är det ju så att det man behöver i sin livssituation där man just då befinner sig, kommer till en i form av en tidningsartikel, ny arbetskamrat, brev, en plötslig oförväntad händelse.......
Och just nu eller under hösten har jag haft förmånen att våga ta initiativ, våga göra nya saker sånt om jag alltid har velat men inte trott mig ha talang för och detta har lett till nya bekantskaper och vänner, nya böcker med olika inriktning, många goda samtal med många, nygamla input från nya vänner, glädje i att våga sånt jag inte vågat som ex måla, skriva detta, släppa gamla tråkiga ok, lägga alla dåliga samveten där de egentligen hör hemma och börja se framåt och framför allt med glädje och förvissning om Den bästa tid är nu, för att ta till en sliten kliché.
Åldrandet är också fascinerande men varför har det en dålig bismak jo därför att alla i vår kultur är så ungdomsfixerade påverkade av media på olika sätt. Från den dagen ett barn blir till så påbörjas åldrandet det finns inget negativt i det bara att vi fram till 20, 25 årsåldern säger att individen mognar. Mognar gör en god ost, ett gott vin men åldras gör bilar TV-apparater, transistorapparater och människor.............positivt? Nej inte i vår kultur det som åldras ska och kan man byta ut. Det som mognar, en mogen persika t.ex är ju underbart.
Prata om att ord är viktiga!!!!!!!!!!!!!
Jag både åldras och mognar och njuter så mycket av detta för att inte tala om vad jag alldeles strax ska njuta av en välhängd (tar också tid) rare bit oxfilé med ett glas gott moget vin och till avslutning en vällagrad god bit ost!!! Tack och lov har både kött, vin och ost fått lov att ha tiden för sig!
händelser som komma skall.
MEN nu efter insikten om att jag befinner mig mittemellan och den insikten hör ihop med alla undermedvetna drömmar och tankar så sover jag så gott! Vaknar gör jag fortfarande ett tiotal gånger per natt men vänder mig på andra sidan njuter av att natten och alla mina tankar är bara mina och att nattens timmar tillhör bara mig. Det känns som om jag fått ännu ett eget litet utrymme som bara är mitt. Drömmer gör jag lika mycket men det är lugna behagliga och sköna drömmar, jag vaknar nu med ett leende i förvissning att jag nu står på tröskeln till en ny era i mitt liv!
Inatt låg jag och funderade över detta med livet och livscykler. Barndom, ungdom, familjebildande, yngre och äldre medelåldern, ålderdom och åldrandet i alla dessa cykler.
Barndom och ungdom är kanske något som är prefabricerat, dvs det är redan bestämt hur det ska vara. Familjebildande och yrkeskarriär dvs före medelåldern är en period där individen hittar sin inriktning. Medelåldern en period för att se i backspegeln och arbeta på den inriktning som är vald eller försöka förändra. Övre medelåldern njuta av det som blev, en tid då andras tyckande och tänkande inte påverkar speciellt, utan i fokus står det som är viktigt, frid, lugn och harmoni och tid till reflektion. Den efterkommande ålderdomen är en förberedelse inför nästa steg....
Ja, inte vet jag men tankar kommer och tankar går........
Ofta är det ju så att det man behöver i sin livssituation där man just då befinner sig, kommer till en i form av en tidningsartikel, ny arbetskamrat, brev, en plötslig oförväntad händelse.......
Och just nu eller under hösten har jag haft förmånen att våga ta initiativ, våga göra nya saker sånt om jag alltid har velat men inte trott mig ha talang för och detta har lett till nya bekantskaper och vänner, nya böcker med olika inriktning, många goda samtal med många, nygamla input från nya vänner, glädje i att våga sånt jag inte vågat som ex måla, skriva detta, släppa gamla tråkiga ok, lägga alla dåliga samveten där de egentligen hör hemma och börja se framåt och framför allt med glädje och förvissning om Den bästa tid är nu, för att ta till en sliten kliché.
Åldrandet är också fascinerande men varför har det en dålig bismak jo därför att alla i vår kultur är så ungdomsfixerade påverkade av media på olika sätt. Från den dagen ett barn blir till så påbörjas åldrandet det finns inget negativt i det bara att vi fram till 20, 25 årsåldern säger att individen mognar. Mognar gör en god ost, ett gott vin men åldras gör bilar TV-apparater, transistorapparater och människor.............positivt? Nej inte i vår kultur det som åldras ska och kan man byta ut. Det som mognar, en mogen persika t.ex är ju underbart.
Prata om att ord är viktiga!!!!!!!!!!!!!
Jag både åldras och mognar och njuter så mycket av detta för att inte tala om vad jag alldeles strax ska njuta av en välhängd (tar också tid) rare bit oxfilé med ett glas gott moget vin och till avslutning en vällagrad god bit ost!!! Tack och lov har både kött, vin och ost fått lov att ha tiden för sig!
fredag 26 december 2008
Börja blogga så stod det
Börja blogga!Så stod det när jag knixat mig fram genom alla uppmaningar!
Jaha ! Mitt i livet så börjar jag blogga.
Varför? Jo kanske för att sätta ord på mina tankar och reflektioner, kanske för att jag någon gång i tidernas begynnelse vill bli journalist!? Vilket jag sedemera inte blev! Vadå blev? Jag är !
Oavsett vad jag arbetar med så ÄR jag !
"Sommaren har en vecka, som liknar ingen annan. Det är veckan kring mitten av juli. Då svänger sig sommaren kring sin axel. Då ändrar sig på några dagar allt. Före den ser vi en rad av dagar, som utan slut tyckes skjuta sig in bakom varandra, i ett oändligt perspektiv. Efter den har vi bara en liten frist av dagar kvar. Detär en vecka, som tar ifrån oss mer än någon annan förmår ge." Hans Riun, Rummet med de fyra fönstren.
Befinnande mig mitt emellan ung och gammal, precis mitt i, så blev dessa ord så uppenbara!
Har precis firat jul med en mor som är till höger på åldersstrecket och "barn" som befinner sig mitt i karriär, familjebildning osv och fått insikt i att jag är mittemellan! Fascinerande, omtumlande och ?????????? Vem är jag, jo självklart, ett däggdjur, homo sapiens. Kan jag tillföra släktet något? Kan jag överföra något av mina dyrköpta erfarenheter som ung mor och yrkesarbetande, vill någon lyssna och kan någon förstå utan att uppleva? Lyssnade jag själv till de äldres visdom? Tror jag, som är medicinskt skolad, att jag vet allt om åldrandet och med en sval hand på de äldres panna och ett förstående överiseende, leende avfärdar ålderdomens kunskap? Självklart har jag varit övertygad om både det ena och det andra precis som alla både yngre och äldre gör! MEN insikten som slog mig med en hammares kraft gör att jag nu när sommaren svänger sig krin sin axel gör att jag med ett leende och med en stor portion spännande nyfikenhet börjar reflekta!
Jösses det blev invecklat och ännu mer invecklat lär det bli när jag fortsätter att fundera.
En av anledningar till bloggen var ju också att kunna göra en resedagbok så att alla nära och kära kan, istället för vykort, få en hälsning frå oss när vi är ute och reser (om de överhuvudtaget är intresserade men vi tycker det är roligt när vi kommer hem att återuppleva vår semester iallafall)!
Nåja nu är bloggen skapad och
13 januari är vi på väg til Thailand och Pukhet!
Jaha ! Mitt i livet så börjar jag blogga.
Varför? Jo kanske för att sätta ord på mina tankar och reflektioner, kanske för att jag någon gång i tidernas begynnelse vill bli journalist!? Vilket jag sedemera inte blev! Vadå blev? Jag är !
Oavsett vad jag arbetar med så ÄR jag !
"Sommaren har en vecka, som liknar ingen annan. Det är veckan kring mitten av juli. Då svänger sig sommaren kring sin axel. Då ändrar sig på några dagar allt. Före den ser vi en rad av dagar, som utan slut tyckes skjuta sig in bakom varandra, i ett oändligt perspektiv. Efter den har vi bara en liten frist av dagar kvar. Detär en vecka, som tar ifrån oss mer än någon annan förmår ge." Hans Riun, Rummet med de fyra fönstren.
Befinnande mig mitt emellan ung och gammal, precis mitt i, så blev dessa ord så uppenbara!
Har precis firat jul med en mor som är till höger på åldersstrecket och "barn" som befinner sig mitt i karriär, familjebildning osv och fått insikt i att jag är mittemellan! Fascinerande, omtumlande och ?????????? Vem är jag, jo självklart, ett däggdjur, homo sapiens. Kan jag tillföra släktet något? Kan jag överföra något av mina dyrköpta erfarenheter som ung mor och yrkesarbetande, vill någon lyssna och kan någon förstå utan att uppleva? Lyssnade jag själv till de äldres visdom? Tror jag, som är medicinskt skolad, att jag vet allt om åldrandet och med en sval hand på de äldres panna och ett förstående överiseende, leende avfärdar ålderdomens kunskap? Självklart har jag varit övertygad om både det ena och det andra precis som alla både yngre och äldre gör! MEN insikten som slog mig med en hammares kraft gör att jag nu när sommaren svänger sig krin sin axel gör att jag med ett leende och med en stor portion spännande nyfikenhet börjar reflekta!
Jösses det blev invecklat och ännu mer invecklat lär det bli när jag fortsätter att fundera.
En av anledningar till bloggen var ju också att kunna göra en resedagbok så att alla nära och kära kan, istället för vykort, få en hälsning frå oss när vi är ute och reser (om de överhuvudtaget är intresserade men vi tycker det är roligt när vi kommer hem att återuppleva vår semester iallafall)!
Nåja nu är bloggen skapad och
13 januari är vi på väg til Thailand och Pukhet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)