En och en halv bok

blev det igårkväll och resten läser jag idag (forfarande inte riktigt frack)!
Jag kan varmt rekommendera en debutant på den svenska deckararenan:
Anna Bovaller , "Svinajakten" (nu väntar jag med spänning på hennes nästa bok , "Svärmaren"! Anna Jansson och Marie Jungstedt är två andra svenska favoriter plus också en nydebutant relativt iallafall Ann Rosman, som skrivit "Fyrmästarens dotter". Camilla Läckberg tillhör inte någon av mina favoritförfattare tvärtom, innehåller i mitt tycke alldeles för mycket incestiösa inslag, Åsa Larssons böcker är bra men lite väl otäcka för min del jag måste pausa så många gånger för att fortsätta läsa om man säger :) För att inte missa detta med etnocitet eller genus, så visst finns det massor av andra både män och föfattare av andra nationaliteter som jag gillar mycket, ex Arnaldur Indridason, men nu var det en kvinnlig svensk deckarförfattardebutant jag råkade få tag i som passade mig som hand i handske och som jag därför varmt kan rekommender!
Fortsatte direkt igårkväll med en annan bok, en uppföljare som jag väntat på sen förra året och det är ingen besvikelse tvärtom!!!!
Köper ganska mycket böcker både i pocketshopen, bokhandel, på rea, på nätet och när jag handlar mat. En del är bra, en del är jättebra, andra är joråvars medan en del lämnaas olästa efter det första kapitlet!
Köpte förra sommaren en bok hette "Svinhugg" författaren Marianne Cederwall också författardebutant, på måfå . Tog med mig boken till Gamla mamma och en kväll när jag hade svårt att somna började jag läsa och sen blev det tidig morgon! Det vill säga jag kunde inte sluta läsa! En bok full av värme humor, finurlighet, spännande, oväntad historia och mustiga (som man säger) karaktärer! Jordnära men ändå inte! Nu har efterföljaren kommit "Svartvinter" och den är lika bra kanske ännu lite bättre eftersom man som läsare känner både Miriam och Hervor redan (huvudpersonerna i boken)
Inte alldeles fel att vara lite vissen småfebrig snorig och hostig! Har bara lovat mannen att följa med till MediaMarkt en kort stund och köpa en större bildskärm till hans dator, sen ska jag bara fortsätta umgås med Miriam, Hervor och följa sörlänningen och bögen Ralph Sörarve som ärvt ett hotell av en beundrare i den fördomsfulla lilla byn Kuivalihavaara i Lappland..... som sagt varm humoristisk pricksäker och spännande!
Såja nu är det dags för MediaMarkt så jag snabbt kan få läsa igen

Jag är också satt i karantän

av "vår" IT-man! Mannen ringde hem och väckte honom trots att det är lördag och han bara arbetar vardagar! Sen räckte Mannen över luren till mig där jag satt framför den bärbara. Först fick jag börja med att be om ursäkt för att vi ringt så här på lördagen sen fick jag förklara symtom och vad jag gjort. Om jag var imponerad av min insats så kan jag ju säga att det var INTE han!! Ju mer jag förklarade och ju mer han muttrade desto svettigare blev jag och till råka på allt så stod Mannen bakom ryggen på mig och han är lite dålig i magen men tänker inte alltid på att gå undan när vissa saker "sliter sig" om man så säger Så svettig, pinsam med order om att INTE GÖRA NÅGOT MER! lätt illamående pga av "rumsmiljön! kan jag ju inte påstå att den här lördagen började särskilt bra.
Men men nya tag, fick med mig Mannen ner till stan för att handla några saker men tänkte inte på att det var lönelördag. Efter mycket väntande och letande så hittade vi till slut en P-plats (vi borde ha vänt direkt) och gav oss ut i vimlet, herrejösses jag tror att alla Göteborgare var ute ! Det började regna mer och Mannen blev sämre, fick feber och yrsel. Inget blev handlat, vi körde hem och Mannen gick in, själv tog jag min bil och åkte till VF köpcentra, hur j-vla dum får man bli? Jag borde ju fattat att de Göteborgare om inte var i stan var på detta Centrum + säkert alla boenden i kranskommuner också!Det tar vanligtvis 7 minuter att köra + någon minut att parkera tog, idag 25 minuter att köra (köer och omöjligt att vända) + 20 minuter att hitta parkering ! Dessutom var brödet jag lovade köpa till Mannen slut så jag fick åka till ytterligare två andra ställen! Under tiden kände jag att jag också fick feber ! Nu är jag iallafall hemma snuvig, svettig och matt så resten av lördagen blir soffhörnan och en bok! Tror jag......

Nej det är inte första gången

jag ser detta denna morgon! Det är tredje!!!! Och försöker jag då med restore

så har jag förstått att jag raderar allt! J-vlar! Hur kör man CHKDSK/F? Har provat på alla upptänkliga sätt.

Är trots allt lite imponerad av mig själv som försöker. Igårmorse var datorn precis som vanligt, handhavande vid nerstängning likaså som vanligt men igårkväll när jag kom hem var den helt koko, låst död konstgjord andning gav inget resultat! Insåg att det får vara till imorgon bitti. Nu på morgonen har jag jobbat på det och efter flera timmar så inser jag att datorn har drabbats av en svårartad virusinfektion typ hjärnsläpp! Nu får den ligga i karantän till måndag då expert skall inkallas!

Tills vidare få jag använda mig av den bärbara för Makens dator törs jag inte närma mig, jag kanske är kontaminerad och kan sprida viruset vidare, vem vet?

En kort sekund slogs jag av att ha en datorfri helg men nej eftersom den här helgen är en vara hemma/tussa helg så slog jag snabbt bort tanken! Hade det varit soligt eller åtminstone inte regnat hade det varit OK för då hade det varit trädgården som gällt!

Reflektion

80 % tjänstgöring blir nog bara så jättebra på många sätt! !
Det jag känner som absolut viktigast är att få mer tid tillsammans med Mannen eller som fortsättningsvis i bloggen är Maken:)
Att efter ett långt, slitsamt liv* få tid att vara tillsammans i tvåsamhet, i tystnad, skratt, glädje, diskussion, reflektion, trädgård, bara vara utan krav. Få stanna upp mitt i något; grävande i växthus eller trädgårdsland, tidningsläsande, disk, vardagssysslor och bara hålla om varandra, känna varandras tillit, värme och kärlek! Och även få tid över för egna behov, jag har gamla Mammas vävstol ouppackad i undervåningen och varje gång jag ser den så suger det till! Gud så roligt att få sätta upp en väv! Så mycket mersmak det gav att sy brudklänningen! Jag som sytt så oerhört mycket både till mig själv och mina barn, fick bara blodad tand.. mer tid? Jajamen nu kommer symaskinen fram!
Golf ? Ledig varje fredag! Åka torsdag kväll på något golfpaketerbjudande så har man fredag, lördag och söndag!
Eller bara vara! Vakna utan väckarklocka på fredagen, stänga av alla mobiltelefoner och väckarklockor.....underbart!
Tror inte att det räcker att gå ner 20% om jag funderar, haha, men det får räcka! Har ju en pensionsgrundande lön också!
*slitsamt liv.
För mig står det för att slita på fabrik, eller jordbruk i början av seklet dvs nästan dygnet runt och ingen sjukersättning, ingen trygghet överhuvudtaget och det är de referensramar jag och många i min generation har. I skenet av det så har vi i min generation haft det så bra!
Kanske är det därför vi inte vill kännas vid våra begränsningar, vad vet jag..
NU för min del, är det mindre arbetsinsats som gäller och att ta till vara varje dags glädje, gemenskap och reflektioner och det är stunden och nuet som gäller och jag är helt övertygad om att både blodtryck och kärlkramp försvinner!
Nej nu ljög jag för mig själv!
Högt blodtryck och kärlkramp försvinner inte men jag får lära mig leva med det och framförallt se till att jag lever så att det inte förvärras!
TUFFT! inte att lära mig leva så att det inte förvärras men tufft att inte kunna styra!Suck en ny lärdom....

Kroppen är inte bara liiite intelligensbefriad om man säger....

Har varit på mitt årliga läkarbesök idag. Alla blodprover var bara helt perfekta, lever, njurar, ämnesomsättning, blodvärde osv, som vanligt sa doktorn! Och hur mår du då för övrigt???
Jättebra! svarade jag helt sanningsenligt.
Ja, det ser jag du ser så pigg ut och så är du ju nygift, sa han och skrattade! (alla känner apan och apan känner ingen...)
Precis! men då så då är ju allt bra, då kilar jag tillbaka till jobbet då!
Njaej jag vill allt höra lite mer, hur är det med hjärtat och så du har ju lite besvär med kärlkramp sen flera år tillbaka.....känner du av det eller hur är det?
Nej det är jättebra fast... nu känner jag även av det om det är minusgrader och blåser och jag anstränger mig...iallafall ibland..(f-n, tyst min mun så får du socker, hann jag tänka i samma stund som jag svarade)
Hm hm hm! Doktorns ögon höll mig fast och det blev fler dumma frågor att svara på.
Jaha, men då är vi väl klara eller?!
Nej nu vill jag känna på sköldkörteln, lyssna på lungor och hjärta och så tror jag nog att jag ska ta ett blodtryck. Det har ju de senaste åren legat för högt och då har du ju förklarat det med att du alltid varit lite spänd inför besöket.
Lungorna låter bara bra, sköldkörteln känns fin, hjärtat slår bra men blodtrycket hm hm hm Jag tror att i fortsättningen så gäller inte " åh jag hade så bråttom hit så jag har nog lite högt blodtryck bara precis nu... " Nu är det regelbundna blodtrycksmätningar som gäller! Sen skriver jag en remiss till arbets EKG och till Kardiologen!
VA? Men jag mår ju jättebra!!!
Jo, jo det vet jag och ser jag men om vi säger, för säkerhets skull då? Bara en kontroll är det OK?
Även om det varken syns eller märks så blir du inte yngre... och även om du nu inte rökt på snart 10 år, tränar regelbundet, vilket stoppat upp medicinska problem ,så har stress under många, många år, 33 års kedjerökande orsakat en del som nu ger sig till känna! Jag vill bara att vi gör detta för att ha ett status inför nästa kontroll. UPPFATTAT?!
Ja! Jag fattar! Jag fattar att min kropp inte begriper att jag faktist inte är mer än 47 år i själen! Kroppen tror och agerar som om jag vore 147 år när jag faktiskt egentligen är 57!!! Hur svårt kan det vara???

Snart blommar magnolian utanför köksfönstret

och då är det vår! Vår........väcker många känslor, tankar....vad är början och vad är slutet ? Ujujuj nu började hjärnan gå igång och det ena ger det andra som jag tror får stanna innanför pannbenet tills jag sorterat!

Känslan av vår idag var glädje och har samband med att jag idag har ätit lunch med en vän som jag inte träffat på många år, en vän som för många år sen stod mig nära eller vi stod varandra nära och var varandras speglar och stöttepelare när livet var tufft för oss båda. Av olika anledningar eller när vi varit det stöd för varandra som vi behövde då och blev trygga i oss själva skiljdes våra vägar på ett naturligt sätt.

Kort: Min mobil ringde för någon vecka sen och jag svarade och hör någon i andra ändan på "tråden" säga "Grattis! Såg att du gift dig! Så vacker du är på bilden inte en dag äldre! Och din man ser så trevlig och snäll ut! Så roligt jag är så glad för din skull!... sen bröts rösten och jag hör bara hulkande! Paff, glad, chockad är de känslor som kom i samma ordning! Paff för jag förstod eller hörde vem det var och vi har inte talats vid på mycket ,mycket länge, flera år sedan, glad för att få gratulationer, chockad över hulkandet...."Herrejösses, han är väl inte ledsen för jag gift mig?, herregud har det hänt lilla Emma något?(har skrivit om henne i en tidigre blogg, han är hennes morfar)Vad handlar det om? Tankar, fantasier springer eller blixtrar fram inom loppet av nanosekunder i sådana här situationer.

Tystnad 15 sekunder, långa sekunder ,i luren sen hör jag "Jag har cancer!!" Var på vårdcentralen och blev skickad akut till "cancermottagning" Ett långt samtal följde på detta men avslutades abrupt när P inte orkade mer.

P:s dotter dvs lilla Emmas mamma och jag hörs av och eftersom vi bägge har sjukvårdsbakgrund kan vi tala samma språk och jag kan kanske försöka var hennes stöd eftersom resten av släkten tycker detta är tungt och förlitar sig på henne!

Idag åt P och jag lunch tillsammans och pratade om både ditten och datten, vad som kommer att hända för hans del avseende cellgiftsbehandlingar bl.a, och många andra frågor och funderingar: hur ska det gå för mina barn (den yngsta 17 år) vad ska jag säga till gamla mamma, hur vill jag bli begravd, nej jag ska KÄMPA! Jag vill inte/ska inte dö! DU har lovat mig att bli min begravningsofficiant när jag dör, kommer du ihåg det? Jaså du är inte med i Svenska Kyrkan längre..MEN du kommer väl på min begravning?

En fin stund, en underbar lunchtimme, många tankar, många funderingar och reflektioner, både tungt och tänkvärt, inte bara tungt och tänkvärt, vi fick många goda skratt också, gemensamma minnen som gav glädje och värme! OCH mycket tänkvärt! En pisksnärt till oss alla, vänner, kollegor, medmänniskor! Det P sa när vi satt och åt: Det är väl inte klokt, att jag ska behöva få cancer för att vi som är gamla vänner ska talas vid!!!

Självklart så borde vi ta mer hand om varandra MEN livet går vidare och alla människor som vi möter på olika sätt på vår livsvandring (vi föds ensamma vi dör ensamma) kan inte vandra bredvid oss livet igenom. Däremot så är det viktigt att vi inte glömmer bort våra medresenärer och att vi finns till hands när vi behövs!

När Magnolian blommar utanför mitt köksfönster P så kommer du att känna lätttnad både i andning och magsäck för då kommer tumören att smälta och DÅ är det vår!"

Nu har jag fattat ett beslut

och det känns sååå skönt! Sen är det inte säkert att det går att genomföra det beror på min chef men när jag väl bestämde mig idag kl 07.15 och talade med personalchefen om hon såg några hinder ........ så var det som om livet tog ytterligare en positiv vändning! Återstår bara att tala med min chef när han kommer åter!

Vad jag fattat för beslut???

Jo jag ska gå ner i tjänstgöringsgrad, ska bara arbeta 80 % dvs fyra dagar i veckan! Visserligen kommer detta att påverka pensionen negativt men den dagen den sorgen, jag kanske inte ens får uppleva den dagen, vem vet?

Så gott att få ha mer tid att njuta av tillvaron tillsammans med Mannen, familjen, trädgården, egen tid och också vänja in sig om så är på att så småningom vara ledig heltid!

För att lyda ett gott råd från personalchefen så ska jag ansöka om tjänstledighet till att börja med och det var ett bra förslag!Känna efter och se konsekvenserna av detta.

Alltså ska jag nu resa mig från stolen gå in till chefssekretraren och boka in möte nästa vecka!!!!!

Balanserad lugn och glad!

Det har varit mycket nu och mer lär det bli! Efter en härlig helg hemma i myskläder med undantag för en mysig lördagslunch med goda vänner, stavgång, tussa med tvätt, strykning frösådd, omplantering av blommor allt i egen takt! Måndag föreläsning, om vård på (o)lika villkor, intressant och givande mycket beroende på sällskapet både under föreläsning och vid kaffe och lunch. Eftermiddagens inköpsrunda tillsammans med maken, middag ursvensk, stuvade makaroner och stekt falukorv samt kortspel och tärning. Och därefter en timmes underbar massage hon "min" massör! Fantastisk massör hon har healing i händerna! En timme intensiv massage rygg, ben, huvud, gotteont! Hela kroppen är balanserad, lite yr i huvudet och lite korkad, sömnig om man säger! Hara bestämt mig för att skämma bort mig själv eller ännu hellre ta hand om mig själv, till tandläkaren går jag två gånger om året för att kontrollera tandstatus, frissan var sjätte vecka, läkarbesök en gång om året för adenomet i hjärnan, bilbesiktning en gång om året, däckbyte vid behov, mammografi vid kallelse likaså cytprov, mm, mm så varför skulle jag inte? Självklart! En gång i månaden bjuder jag mig själv på massage, "ontegott", muskelknutor, onda axlar, spända muskler får sin duvning! Av en jätteduktig massös ! Kostar mindre än både tandläkare och frisör! Åh så bra jag mår! En god investering om man så säger :)
Nu är det åter back to basic och allt är som det ska! Inte sliten eller trött! Utan ny kraft fyller kroppen och själen är känns öppen och redo för nya tag!
Livet är gott!

Gravitationen ökar och livet svänger sig allt snabbare

runt sin axel dvs rent mänskligt! Kroppen åldras även om inte själen vill kännas vid! Signalerna går inte alltid fram eller går fram och negligeras! Exempelvis så tar många saker längre tid att utföra, svårare att hålla flera bollar i luften samtidigt, klättra upp på stolar och stegar för att komma åt böcker, gardinuppsättningar går inte alltid i en blink!Vara på fest långt in på natten och ändå komma upp i tid till jobbet nästa dag, pigg och alert är bara att glömma! Som sagt själen är villig och kroppen svag! Sommaren svänger sig allt hastigare runt sin axel! Min insikt om detta träffade mig som ett blixtnedslag när jag satt och "jobbade" med alla bilder från bröllopet. Sonen (även dottern i viss mån) har fotograferat hela bröllopsdagen med alla förberedelser, massor av närbilder på mamma i papiljotter och dotterns skulpterande av mammas ansikte dvs make up både händer och ansikte steg för steg i NÄRBILD! Närbild och självbild är inte alls överensstämmande!!!! Förfärlig chockartad upplevelse! Visst kommer rynkor och skrynklor och hakepåsar med åren och det är väl OK men att SE dem på bild!!!! Då kom INSIKTEN att om sex år kan jag gå i pension! PENSION! Det vill säga jag är så gammal att jag inte längre behövs på arbetsmarknaden! Gammal? Jag? Jo! Luften gick ur mig jag som har häcken full hela dagarna, mycket aktiv och produktiv och nyskapande på mitt jobb! Jag kommer inte att behövas om några år....vad jobbar jag då så hårt nu för? Jo för att det är roligt och för att jag lever orkar och kan!



Har tittat på bilder nu och bilder för 14 år sedan och kan konstatera att visst åren märks tydligt, linjerna blir mer och mer markerade, tydligare! En berättelse som inte smyger omkring utan talar tydligt om att här finns det ett långt liv som är levt, sorg, skratt, svårigheter, lycka, erfarenheter, tålamod som kommit genom åren, ögon som sett mycket, reflektioner.....(detta gäller inte mig speciellt utan åldrandet generellt!)
Rynkor, skrynklor, bruna fläckar ÄR vackert, berättar om ett liv som är levt och upplevt! Händer, människors händer är avtryck av livet ! Små barn med mjuka små sammetslena händer med fingrar som kan gripa hårt i hår och Mammas fingrar, femåringens nerkladdade händer fulla av färg eller sand, tonåringens söndereuggade naglar eller målade naglar, tonårskillens händer fulla av olja från mopeden. Vuxenlivets händer, Mammans mjöliga händer, Pappas varma trygga händer, nariga av fysisk arbete eller mjuka av kameralt arbete. De äldres händer tunna krokiga blåådriga eller brunfläckiga, skrynkliga, alla fingarar kanske inte är hela eller finns kvar! Händer berättar, varje hand är en biografi och memoar!
Om sommaren snurrar allt fortare runt sin axel för min del så kan man ju inte påstå att våren har bråttom iår! Var för första gången på hela vintern ute i vår trädgård idag, har inte kommit ut pga snön tidigare. Härligt att komma ut och titta till! Växthuset har under vintern legat inbäddad, helt täckt av snö och ska nu få sig en riktig ansiktlyftning! Inga mer odlingar i det, jag ska stenlägga i växthuset ha hyllor för pelargonier, ett litet bord stolar lyktor och mys! Vinrankan får vara kvar så Mannen och jag kan sitt där och mysa och njuta av de små söta druvorna direkt från kvisten.
I ena hörnet av gräsmattan hade en ensam liten snödroppe vågat sig upp, finns det liv finns det kraft om man så säger! Förra året 15 mars tog jag en bild av andra snödroppar i trädgården och det är en viss skillnad på hur långt våren kommit!
Fast å andra sidan så kanske vi får njuta desto mer intensivt nu när allt slår ut på en gång! Härliga söndag! Härliga Vårliga söndag !

Snart har det gått en vecka sen

gamla Mamma fyllde 85 och hade Öppet Hus!Vilket kalas! Många förberedeelser både inköp, matlagning och ommöblering! Och lika mycket efter men det var värt all möda och besvär! Så mycket glädje från tidiga morgonuppvaktningen och fortfarande!

Gamla mamma blev ung och pigg på nytt! Inte kroppen förstås men alla livsandar och hjärnfunktioner har fått sig en pånyttfödelse! Numera går gamla Mamma inte och lägger sig efter varje måltid eller nattar sig vid 20.30! Har hänt på två och tre gånger bara den här veckan att hon ringt vid 22-tiden..... (då sover jag nästan)!

Fantastiskt att fylla 85 år och fortfarande ha så många vänner som kommer! Kort-gänget, vingänget, släkt, grannar, ordförande m hustru i bostadsrättsföreningen, Rebeckor som mest var vi nog 28 personer!

Tiden var satt 13.00 - 16.00, de första kom före och de sista gick efter!!!

Tänkte att gamla Mamma skulle vara helt slut en men icke den som var slut var jag!

En härlig underbar och fantastisk dag!

Il pleut eller det finns inga dåliga kläder eller en väldigt lat lördag

Eftersom jag pga av mitt arbete denna vecka inte kan röra mig särskilt långt från arbetet eller måste vara kontaktbar, hahaha kan tolkas olika, inom fem minuter så var lördagens planer rensa städa garderober samt röja damma sortera och katalgolisera bokhyllorna och ev lite träning på rangen och en kortare stavgångstur...blev det så?
Njae kläder skor och annan bråte i garderoberna vilar i frid, bokhyllan orörd men stavgång. I regn, först bara lite och jag tänkte att det nog skulle avta medan jag hämtade dottern! Men icke, tur nog hade hon varit klok och satt på sig regnkläder medan jag som ska vara äldre mer erfaren och klokare inte hade annat än vanliga kläder! Men so de pragmatiska kvinnor vi är så trollade dottern fram en regnkappa! och så startade vi vår lilla tur på en ny sträcka! Underbar natur, blandad barr och lövskog, vitsippor och harsyra tävlade om blomning, liljekonvalbladen hade kommit upp, i strandkanten simmande mamma och pappa canadagås med sina små fjuniga ungar, en liten hasselmus ginade förbi oss på stigen och regnet tog i!
Underbart att promenera i regn, luften blir så mättad det känns som lungorna fylls med extra syre! promenaden runt sjön var bara 2,6 km lång och det var vad jag kunde gå för att hinna in till jobbet inom en timme om det skulle behövas. Vi konstaterade bägge att här kommer vi att gå mycket efter jobbet under sommarmånaderna men då förstås en längre sträck ibland. Sol, schorts, badkläder i lilla väskan som också innehåller lite matsäck, inte dumt efter jobbet nu och om sommaren kommer!
2,6 km blev nååågot meer kan jag säga! hur man nu kan gå vilse på en "snitslad" nära villaområden vet inte jag men vi lyckades och regnet tog i i takt med att vi förvirrade oss mer och mer! Efter att ha stannat upp, vädrat och känt efter så hittade vi tillbaka tack vare vår kkvinnliga intution!
Underbar promenad som lisa i själen, vilket i sin tur ledde till att jag blev så helt nervarvad och behagligt avslappnad att böcker och kläder får respit ytterligare någon dag!
Lite go lunch tillsammans med den febrige Maken, tidningsläsning, MaxiYatsi (blev ordentligt tilltvålad igårkväll och det måste ju revanchas), go musik och letande efter passande resa till mig och Dottern i september lagom anstängande och mycket trevligt!
Strax dags för middag, ettans tunga, färskpotatis och romsås, inte helt fel! Tv-fåtölj och lite tv-tittande men mest bok. Läser en intressant bok, Herman Lindqvist skriver fängslande om Spaniens histora, jätteintressant! En jättelat och skön lördag när regnet smattrar på rutan, naturen blir genomsköljd och blommor och blad slår ut!

På bröllop några dagar senare och 85-årsdagen närmar sig

Dottern och jag åkte ner till gamla mamma onsdag kväll för att förbereda inför det Öppna Hus gamla Mamma bestämt sig för! Onsdag kväll ägnades endast åt att äta medhavda färska räkor som inom parentes inte smakade ett dugg, man hade missat saltet i koket, kommer att reklameras, hade dock även några havskräftor med! Efter att magen var mätt så var det dags att ta fram datorn och gamla Mamma fick vara med på Mannens och mitt bröllop! Oj oj oj, vad hon njöt! Vi fick spela upp vidiofilmerna och visa korten flera gånger! Roligt!

Idag var det dusch efter den lååånga i mammas tycke underbara sovmorgonen, hon är en sjusovare på morgonen :) lika skönt som att sova länge är det att duscha, låta vattnet lagom tempererat stråla och flöda över huvud rygg och kropp! I duschen har hon inga hörapparater så man kan väl påstå att ljudnivån är nååågot högre än vanligt!

Njutningfulla läten tränger ur strupen när vattnet sköljer över kroppen, jag tvättar och masserar hårbotten och skrubbar ryggen! Sen blir ljudet ännu högre när jag inte är snabb nog med varma handdukar efter duschen! Jag kunde höra dottern utanför badrummet småskratta!

Ujujuj så blek och anskrämlig jag är!! Så bleeeek, se på mig man kan ju tro att jag är döööd! "Pian du MÅSTE skaffa någon färgad kräm åt mig!" Jaha efter papiljotterna kommit på plats så var det bara att hämta min brunkräm och hennes läppstift! Jag tycker det är underbart!

Eftermiddagen ägnades åt, under överinseende och hjälp av gamla Mamma förstås, skära upp kött som ska ligga i marinad (dottern har lagat),

skära den gravade laxen och lägga den under gladpak så den får dra lite extra i lag (jag har gravat),

putsa till och klippa vekar på vita nya ljus i alla ljusstakar.

Dottern bakade rosenbröd och så kom tant Elly med färska ägg med dubbelgulor som ska bli tårta! "Herrejösses står himtjinsten häär å baugar??? De hadde ja vell aldri trott?????" Men snälla tant Elly det är ju dottern! "Jaajisses förlåd de sier ja nu!"

Det vore nåt om hemtjänsten kom och bakade också ! Dock och det är väl bara i en liten stad, den undersköterska som har huvudansvaret för gamla Mamma kom idag och gratulerade henne med en bukett tulpaner helt på eget initiativt! Jättegulligt och omtänksamt!

Tillbaka till tant Elly, jag har ju skrivit om henne förr, hennes jättestora hjärta breda skånska och korta stubin. Damerna småpratade en kort stund och det sista tant Elly hojtade när hon vände sig för att gå ner till den väntande maken, var "Faen tar daj om dou hiddar pau nået jävelskaup, Majken, så dou inte är himma pau lörda utan år pau sjukhiset!" Tonen är hög, språket grovt men kärleken och vänskapen går inte att ta miste på! (Tant Ellys man, är en tystlåten mycket snäll man som kör damerna överallt dit de ska, sitter och väntar i bilen eller kommer och hämtar.Vad annat kunde man tro?)

Just nu sitter gamla Mamma och löser korsord men jag tror jag ska försöka få henne i säng så hon orkar både imorgon och på lördag! Imorgon hoppas jag hon är så stadig på benen att jag kan få in henne i bilen från rullstolen så hon kan åka och hälsa på en väninna som ligger på sjukhuset efter en större operation och är så ledsen att hon inte komma på "Majkens Öppna Hus".

Dagen D eller B

Nu är vi man och hustru!

En fantastisk dag på alla sätt, solen lyste över oss, några minusgrader och klar hög luft och blå himmel!

Förmiddagen gick i en rasande fart! Dotter, son och sonhustru kom vid 11-tiden, sonen för att fotografera, dotter för sminkning och svärdotter som hjälp med hår och allmän trivselspridare!

Det har varit en del förberedelse både i stort och smått och allt klaffade !

Borgerlig vigsel, självklart vi har ju bägge varit gifta tidigare och bägge gifte vi oss i pompa och ståt i kyrkan.

Vigseln är en bekräftelse på att vi önskar dela resten av vårt liv tillsammans. Och som min kusin sa " det är en stor lycka attt träffa någon att dela livet med när man har kommit till åren och ännu större att gifta sig"

Vad jag har trott eller egentligen vad vi alla trodde som var närvarande vid vigseln, ingen av oss hade varit med på borgelig vigsel tidigare, var att det var en snabb cermoni, den långa akten där man byter ringar tar ca 1,5 minuter sen var det klart.

Oavsett så ville vi inrama bröllopet med lite fest, brudklänning, mörk kostym, brudbukett, ros i kavajslaget, bröllopsmiddag med våra nära och kära.Vittnen kunde vaktmästarna vara men för oss blev det fel, våra vittnen var betydelsefulla och det var ingen tvekan om vilka det skulle vara!

Tillbaka till Rådhuset och 1,5 minutercermonin:

När vi kom gående längs kanalen mot Rådhuset så upptäckte vi att det vimlade av hundratals, tusentals irakier, bussar och bilar överallt och en lång kö ringlade sig från Tyska kyrkan. Det var val! Och vallokalerna var i gamla Tingshuset granne med Rådhuset. Som tur var så fanns det två grindar och den vi skulle gå in i var avlyst endast för brudpar. Vi var första brudparet ut men vi kom inte först, dock var vi nog äldst. Efter en stund i det stora väntrummet blev vi uppropade och fick gå in i Salen. Där väntade vår vigselförrättare, iklädd en vacker ljusblå mantel, hälsade på oss och höll en vacker inledning om äktenskapets betydelse, bad vittnena att få våra ringar och medan han höll dem i handen berättade han om ringars betydelse som symbol och symbolvärde sedan 5000 år tillbaka, de har inget slut. Sen ställde han frågan till oss var om, vill du..taga...till din äkta make/a och älska i nöd och lust och det ville vi ju. Vi växlade ringar och vigselförrättaren avslutade med några vackra ord och välgångsönskningar! En oerhört vacker cermoni där vigselförättaren hela tiden var närvarande och det var vi som var huvudpersonerna just då och där! Jämfört med kyrklig vigsel där de kyrkliga ritualerna är i centrum så är detta vida överlägset! 1,5 minuter blev 15 intensiva starka, varma och innerliga minuter!

Så var det dags för bröllopsfoto (sonen hade ju både fotat och filmat hela tiden,dottern också men i mindre grad, helt underbara 400 bilder före under och efter, vi hade önskat detta i bröllopspresent!) och då var det viktigt med ljuset, i trappen på Rådhuset, nej utanför Rådhuset, nej! Börsen mot Börsväggen jättebra men då måste vi forcera den fyrdubbla kön till Tingshuset! Inga problem! Vilken KÄNSLA! Mannen och jag faktiskt var det nog mest ,bruden i cerise klänning, vacker brudbukett, cerisa högklackde skor sminkad osv osv, när jag närmade mig kön så hände det som hände när Moses skulle skulle ta sig över Röda Havet, kön delade sig och vi kunde ta oss till Börsen, många varma leende följde oss! Tillbakavägen var det lika dant, det värmde! Fina bilder i både med och motljus och lite skojbilder med solglasögon på Tyskk bron som är så signifikativt för Mannen som ALLTID bär solglasögon!

Bröllopsmiddagen väntade oss på Feskekrogen och det var helt helt fantastiskt, mat, servering, service, omtanke personligt! Servitrisen som hade serverat Mannen och mig på shoppinglunchen lördagen innan när vi provsmakade lite viner, mötte oss med en stor kram och nöp i min klänning oj oj oj så fin du är!

Presenter och tal, sminket rann, så mycket värme och så fina presenter! Eftersom vi hade valt att bara våra barn med respektive, Mannens mamma och våra vittnen med respektive dvs min kusin med hustru, och mannens bästa, äldsta vänner skulle vara med så önskade vi att få sitta vid ett runt bord där alla kunde se varandra och inget honnörsbord. nu fanns det inget runt men väl ett stort fyrkantigt och det blev lyckat alla såg varandra och alla hörde varandra!

Vid kaffet så var det dags för mannen och mig att lämna! Vi hade nämligen bokat en Romantisk weekend på Thorskogs slott!Och det blev lika lyckat!

Så mycket fina presenter, kort, blommor,telegram och hälsningar som vi har fått från vänner! Jag kunde aldrig drömma om detta men TACK TACK TACK alla ingen gömd och ingen glömd! Skulle kunna säga "Asch det behövde ni väl inte" men det gör jag inte utan TACK !så jättemycket det har värmt och värmer!

Som sagt ingen nämnd och ingen glömd men Barbro och Steve!!!!!Många många kramar, vilken underbar överraskning! Lennart och Viveka också en så jättefin överraskning! Tack!

Ps. B&S är mina äldsta vänner sen 40 år men vi har inte träffats på många år. L&V är min f.d man och hans hustru.

"Vad är en vänskap......" Joseph Hayden, se tidigare blogg

Thorskogsslott ja, återkommer...

Ikväll kom sonen, son"hustrun" de är inte gifta än men jag betraktar ändå sonens sambo som sonhustru!, och dottern hem till oss, Mannen och mig! Dan för dan eller som sonen utan att tänka sig för fortsatte att säga "dan före doppare dan"

Son och sonhustru från Stockholm och dottern från Mölndal!Sonen hade skickat ett försynt mail om "finns det möjlighet att få torskrygg? Har ätit det en gång hos er och minns smaken tydligt!Mmmmm" Självklart!" Mannen åkte till Knippla fisk i Olskroken och köpt fin torskrygg. Kokt torskrygg, potatis,färskriven pepparot, skirat smör och nykokta ärtor dvs petit point, vad kan ,man mer begära? Middag och "HJÄRTLIGA gratulationer till "sonhustrun" som fyller år dan före gamla Mamma" (återkommer)! Sonhustrun har precis åkt Vasaloppet, öppet spår, 9 mil! Födelsedagpresent? Anmälningavgift till Vansbrosimmet!!!!! Nästa Vättern Runt! Men sen är trialthon gjord! Jätteduktigt!

I torsdags hade vi bjudit in vår granne att dela vår måltid, grannen som miste sin hustru för en tid sedan och det såg han verkligen fram emot. Kvällarna är tysta och nätterna tomma! Jag fick snabbt på onsdagsefetrmiddagen ändra torsdag till onsdag då en av våra goda vänner ringer och meddelar att på torsdag kväll ca 19.45 hämtar vi ;Mannen med taxi, bara så du vet! Det funkade och Mannen fick en svensexa i seniorålder!God mat, mycket dryck, skratt och prat på den krogen som tidigare var hemkrogen för hans generation och där vi träffades men som det verkade, inte nu längre (generationsväxling), oavsett, en hellyckad kväll som slutade vid två-tiden och väl hemkommen, pengar, sedlar strödda i trappen upp, kläder avtagna och lämnade på vägen upp till sovrummet!
Onsdag kväll, Kalle änkemannen kommer, onsdag istället för torsadag, och han har med sig en underbar tulpanbukett, har på sig kostym som var handsydd för trettio år sedan, uppklädd till tänderna och två flaskor Ramlösa! "Jag var inte säker på om ni hade kall ramlösa för jag dricker inte whisky före och efter maten utan ramlösa!"Jag hade dukat i matsalen, ingen förrätt men entrecoute, vitlökssmör, potatisgratäng och sallad samt rött vin, till efterrätt citronparfait med grädde och ett gott dessertvin. Calle åt, åt och åt mådde så gott och han utstrålade att han mådde bra att vara hos oss! Själv fick jag en tår i ögat bara av att se att han satt på sig kosstym, finskor, köpt blommor! Vi träffar honom mer eller mindre varje dag, när han är ute med sin tax, Drutten, som skäller på allt och inget, biter alla i fötterna och är bara såååå ouppfostrad,och ofta kom han in till Mannen och får en whisky innan han skyndsamt tog sig hem till hustrun!
Nu är han ensam, ensam! Även om hustru var helt beroende av honom så hade han en uppgift att fylla! En människa, hud, värme närhet! Tungt att lyfta, tungt att tvätta personlig hygien, tungt att vara till hands 24 timmar per dygn, men NU tomt, tomt, tomt!
Middagen blev lyckad, samtal både nutid, dåtid och lite goa skratt, allvar och lätthet kombinerat! Vi gav och tog, Calle gav och tog. Erfarenheter, tankar utbyttes. Vi blev alla en kunskap rikare och förutom det så blev Calle en trattkantarellsoppa rikare! Min trattkantarellsoppa är inte att leka med och det ringde Calle och bekräftade igår!

Tankeställare

Mannen och jag är "enda barnet" bägge två och i en relation så spelar det roll vilket nummer i syskongruppen man har. Enda barnet har inte som småsyskon behövt anpassa si eller så , blivit omhändertagna, inte heller som stora syskon fått ta ansvar och styrt och ställt med småsyskon (detta är mycket enkelt förklarat men ni förstår...) Enda barnet har bara behövt ta hänsyn till sig själv, inte behövt dela med andra fast å andra sidan har de varit mer påpassade..
I vår relation är vi två ensambarn och det innebär olika saker förstås, vi lär oss över tid ödmjukhet och att anpassa sig. Låter förfärligt, naturligtvis kan och gör vi det både privat och tillsammans, vi är ju sociala personer med långt liv bakom oss! Men när vi kommer till situationer där vi tycker helt olika och viktiga frågor så blir detta med ensambarn tydligt! Ingen vill backa! Det tar en stund innan energierna lagt sig och vi kan börja diskutera sakligt! man kan säga att vi älskar och slåss med samma outtröttliga energi! Det blåser ibland friska vindar i vårt hem men de blåser fort över!Tack och lov så överväger det första att vi älskae varandra!
Detta var första inledningen nu kommer nästa innan jag kommer till saken och rubriken!
Mannens civilstånd när jag träffade honom var änkeman, mitt civilstånd var frånskild och ensamstående!
Nu till rubriken:
Igårkväll när jag satt i mitt arbetsrum ropade mannen från sin TV-hörna " Det är ett intressant program om begravningar på TV! Hur vill du begravas?"
Jo jag vill kremeras och ligga i minneslund, svarade jag och du då? Jag, svarade Mannen, mina pojkar och jag har bestämt att jag ska kremeras och ligga bredvis S (hans tidigre hustru ) och du kanske kan få plats där också!!!!!
Hmmmmmm ska inte återge vad jag tänkte och framförallt inte vad jag kände och sa! Borde ju svarat att " tror du inte att det blir trångt?" eller " annars kan ju du kanske få plats bredvid mig, min fd man och hans nya hustru i Stockholm!" Men jag blev chockad och valde att sova i gästrummet den natten.
Sen började jag reflektera, hur många människor i min ålder gifte sig, eller blev sambo med på 70-talet och lever fortfarande med samma partner? Inte många! De flesta idag har ett nytt förhållande och ofta finns särkullbarn med i bilden. Vigsel, dop student mm är oftast inga problem men hur gör man vid begravning, alltså själva jordfästningen? Vi är nog många som inte har reflekterat!
Var ska jag bli begraven, mina barn, min fd make(a,) vad vill jag?Vad vill vi? Det är viktigt att fundera, reflektera och dokumentera! Både för sin egen skull och för de efterlevande!
Så är det! Men nu lever vi och det är väl gott om vi kan tala om döden!Och det är precis vad vi ska göra ikväll OCH jag ska inte sova i gästrummet!

Mannen

tänkte sig att banta inför bröllopet. Flygvärdinnediet! Det höll på att sluta med separation!Blodsockret sjönk och isamma takt sjönk humöret! 0-punkt är positivt kan jag säga! När jag vaknade på min födelsedag och vände mig om och frågade vänligt "Godmorgon, hur mår du?" fick jag ett snäsigt svar "fy fan vad du tjatar!!!" ?????? Va? Jag fyller år!!! Ingen blomma ingen bricka med kaffe och smörgås! Istället möttes jag av " Fy fan vad du tjatar!!" Och värre blev det! Packade nästan väskan och gav mig av men så talade jag med sonen och han började skratta! "Men snälla mamma du vet ju hur jag fungerar! Numera så tvingar jag mig att äta en banan när blodsockret sjunker annars kan man inte ens tala med mig! " Självklart nu kom jag ihåg hur det var!
Nu har Mannen gått över till LCHF diet, han trodde inte på det, stämmer inte med något han lärt sig eller har läst . Men i morse efter två dagar ,LCHF hoppade han jämfota! 1 kg mindre trots bacon och omelett på två ägg och grädde, mat som är mättad på proteiner, fett och innehåller mindre än 5 gram kolhydrater på 100 gram mat! Nu har vi glädje igen i huset ! Skrattar, spelar kort, tärning, lyssnar på musik, och myser som vanligt