Säger

tack för denna blogg som har betyt mycket under den tid som varat.
Kommer att så smånngom att starta en ny blogg med nya infallsvinklar och tankar.
Åren mellan 55 och 60 är faktiskt lika omvälvande som puberteten.Förunderligt!
Just precis förunderligt!

Förlöst

Närmaste dagarna efter den sorgesamma tankaran blev definitivt inte bättre, dålig sömn, obehagliga drömmar och tankar, förlamande trötthet, illamående, suddig syn, kraftlös i muskler och molande huvudvärk samt ledvärk för att inte tala om nedstämd! Detta accentuerades timme för timme nästan. Försökte vila, göra ingenting, promenera men ingenting hjälpte.Något stod inte rätt til! Depression med fibromyalgiskov? Har ju trots allt varit en hektiskt vår! Men om jag mår så här kommmer jag aldrig att orka vandra i Alperna om en vecka med Maken, något som vi bägge verkligen sett fram emot att få göra tillsammans. För Maken är det premiär och jag hoppas verkligen att han ska uppskatta att vandra och få mersmak. Själv har jag vandrat nästan hela El Camino, har bara 10 mil kvar, vilka Dottern,Sonen och jag ska avverka under hösten.Lördag morgon var gränsen nådd!Satte mig ner och började reflektera samt lyssna inåt. Hörde ett svagt viskande när jag ansträngde mig att lyssna på min kropp och detta ledde till att jag tog fram mina mediciner och började läsa, dels på de dosrelaterade effekterna, satte doserna i relation till mina symtom vilket visade sig att de var alldeles för höga mer än dubbelt så höga som jag behöver och frågan är om jag inte skulle ha slutat med den ena för ett tag sen och gjort kontroller under en period för att se om den var relevant nu när jag ändrat livsstil. Den andra kunde nog reduceras med 3/4 i dagsläget åtminstone under en prövoperiod.Detta ledde till att jag under gårdagen och idag inte ätit någon medicin dvs inte sen i fredags morse och vad har hänt?
Jag har sovit som en prinsessa är pigg glad, känner kraft i kroppen, har energi, ingen huvudvärk, ingen dimsyn och ingen nedstämdhet! Känner mig pånyttfödd bara sen igårmorse!
Fantastiskt!
Återigen en dag som står och väntar på att bli upptäckt!
En ryggsäck som ska packas och packas om, själen njutning vid tankarna på kommande vandringsäventyr!Glädjen i förberedelserna även om det dröjer många dagar innan vi ger oss av!

Länge sen....

jag hade lusten till skrivandet men förhoppningsvis så kommer den tillbaka i samma takt som semsetern närmar sig och livet sakta snurrar med lägre fart! Våren försommaren har varit hektisk, det känns i hela själen och alla små celler. Hektisk och rolig, mycket social gemenskap på olika plan. Jag lever, jag andas, jag har familj, vänner, arbetskamrater och tillsammans delar vi mycket, skratt, reflektioner, värme, och eftertanke. jag får vara med stå mitt i och låta detta skölja över mig spolas igenom hjärta och själ! Det är som ett kalejdoskop,mina möten, resa med ryggsäck tilsammans med vuxna barn och upptäcka en ny stad, vara nära,resa med 24 kvinnor som känner varandra mer eller mindre på en alldeles kravlös resa, inkvartering på vandrarahem, matlag, dryckeslag, utflykter och samvaro i 21/2 dygn! Njuta av god mat och dryck tillsammans med vänner i trädgården, dela gamla Mammas vardag och bjuda till kalas för hennes vänner,bryta tankar, ideer och problem med arbetskamrater, ha goa stunder med Maken, promenader, utflykter, spel och bara vara. Alldeles nyss när jag gick över sjukhusområdet där människor kom strömmande från spårvagnaran och den ena efter den andra hejade glatt "godmorgon, allt väl?" kände jag hur värmen spred sig i hjärtat. De var människor som jag inte arbetat ihop med utan personer jag på något sätt kommit i kontakt med i min proffession men alla hejade glatt även de som jag inte riktigt kan placera.
Samtidigt som värmen spreds sig började en olustig kramp i mellangärdet kännas, det knöt sig.
Hur länge ska jag få var med?? Hur länge ska jag få ha det så här bra?
Allt är ju förgängligt. Till vilken nytta finns vi överhuvudtaget? "Vad gör det om hundra år, brukar gamla mamma säga ibland, då har jag ingen näsa ändå" Nej just det så vad spelar det för roll vad jag gör idag då? Fy vilka tankar som smög sig på......
Väl uppe i mitt arbetsrum satte jag mig ner och försökte ta mig i kragen eller förstå varför det mitt i allt underbart blev så tungt och kanske är det så att när livet snurrar som fortast så är det viktigt att bara stanna upp andas och vara stilla en stund.
Nu ska jag vara stilla en stund och bara vara till det är dags att åka på semester, en alldeles speciell semester som jag känner kommer att fylla hela min själ med glädje, ge mig nya dimensioner och längtan..... Maken och jag åker till österike för att vandra, inte springa, jogga utan vandra, dra in dofter, höra fåglar syrsor, njuta av blommor, träd vackra vyer i lugn takt! härligt!

Gott och Blandat

Är åter i Ystad, solen skiner men det blåser ordentlig nordan! Trots detta har jag haft min egen tid på promenaden längs havet 6 km. Solen steg upp under tiden och spred sina strålar över både mig och svanarna!Ystad prunkade av underbara rabatter och utslagna blommor en fröjd för ögat och lisa för själen!
Tog gamla Mamma i rullstol till centrum idag för inköp av skor, trosor, tröjor, blommor på torger, apotek mm mm och det har ju sina begränsningar enkelt uttryckt. Kultur, Ystad är kultur, gamla korsvirkeshus, gatstenar istället för asfalt, kullersten wow kult!!! man jobbar jättehårt med att det ska bli något turister drar sig till MEN man har glömt handikappsanpassningen! när jag går över torget med gamla Mamma i rullstol så är det mer än en gång jag har hållit på att välta med rullstolen pga ojämnheter i kullerstenarna!Idag är hela min högra vrist blåsvart pga av detta rullstolen höll på att välta på gågatan jag fick tag i gamla Mammas axel i sista minuten och försökte stoppa rullstolen med högerfoten!
Vadå! Handikappanpassat?? Försök gå på trottoaren med en rullstol längs teatern mot Continental! Trångt är bara första bokstaven!! Finns många fler såna passager!Finns något man arbeter med nationellt och det heter TILLGÄNGLIGHET! har Ystad kommun inte hört talas om det???
Inte nog med det! När jag gick igenom gamla Mammas gamla tidningar för att slänga hittade jag bingolotter och en faktura som inom mycket kort tid skall betalas! 600 kronor och bingolotter! Sån j-kla tur att jag inte bara slängde tidningarna då hade det blivit gång nummer två som gamla Mamma fått inkassokrav! Förra gången var det några blåbärstabletter. Hon är nästan totalt döv, inte helt klar å huvudets vägnar men tillräckligt för att bo hemma med hjälp av hemtjänst och att jag sköter hennes ekonomi!När telefonförsäljarna ringer så svarar hon vänligt som den rara och vänliga dam hon är jaha, ja , jaså eftersom hon inte hör! Vad hemtjänsten anbelangar så kan jag bara säga TACK för att denna "osynliga arme" finns!Fungerar så bra, ger både mig och gamla mamma en trygghet och livskvalitet!
När blåbärstabletterna och inkasso uppdagades skaffade jag NIX och detta har funkat men för ca 15 -20 år sen då både hon och Pappa var aktiva hade de en bingolottsprenumeration och nu var det då dags igen!!! Fy fabian! För att inte tala om alla duster och problem jag har haft med Rickard Sjöbergs lotteri Postkodmiljonären !Där drar man direkt från bankboken! Gamla Mamma förstod inte detta utan varje gång ett erbjudande kom tackade hon ja, och det slutade med att hon hade massor av lotter och knappt råd att betala mer än hyran! Det går inte som anhörig att ringa och avbeställa det ska vara skriftligt! Det är inte lätt att bli gammal och har man under ett långt strävsamt liv sparat och gnott för att ha lite på banken på ålderns höst så är det lätt att de kronorna försvinner på "lagligt" sätt!
OCh det är framförallt inte lätt att vara fysiskt resursbegränsad i Ystad!

Min vän!!

TACK!

Suck, pust och stöööön

Jag har skaffat eller köpt en iphone, är jätteglad för det och ser fram emot vår vänskap! Men det är mycket att lära! Dottern var här i påsk och hjälpte till med mycket men....det hon informerade om igår var jättebra! Om jag bara hade kommit ihåg allt! FB ojojoj ingenting funkar men ska väl bli bättre eferhand hoppas jag! Dottern, Sonen och jag åker ju till Amsterdam snart och Amsterdam...kan man ju kolla in på nätet så varför inte ha en intensivkurs iphone i Amsterdam?
Nej självklart inte, skojade bara!
Jättespännande att lära sig nytt och självklart är jag helt övertygad, trots min ålder och trots vår IT/TELFONavdelning på jobbet, som är tveksam om personal, i min ålder klarar av en smartphone, att jag in om en kort tid även behärskar detta media till, inte fulländning men väl brukbarhet!
Idag, dagen efter dotterns lektioner, satt jag på spårvagnen för att åka till ett möte halvvägs till andra änden av stan. Plockade upp iphonen och började titta på de olika "appen" som de heter, när jag lyfte blicken hade vi passerat "min" hållplats för längesen! Jag fick betala en returbiljett från ändstation i Angered, sightseeing in the morning, inte vad jag tänkt direkt! Amsterdam....? Näe jag har ju faktiskt yngre kollegor på jobbet... och i kraft av ålder och position.... varför inte ;)

Jaha då har man inte kastat in handsken

utan gett sig ut i hetluften!
Blev lite sen hem idag men eftersom vi skulle äta "elefantöra " med stekt lök och sallad och det går snabbt att laga till så var det inget med det!
Väl hemma så bytte jag snabbt om för den sedvanliga stavgången och Maken var redan klar men ville visa nåt innan. Ut i uterummet och lyfte på locket! Där låg en nykokt hummer på drygt ett kg! Åhh kalla det onsdagsmys!
Jösses så snabbt jag forcerade vår runda, hungern, nej snålvattnet tilltog ju längre vi gick!
Maken är expert på att koka skaldjur och det är nog ingen som slår honom! Många vill ju bara koka humrar eller tror att hummer runt 4 hg är de bästa och att större blir torrare, smakar mindre men...helt fel!Kan man sin sak så är de större ännu bättre! Och denna var en dröm vilken fasthet vilken sälta och så naturligtvis kokad med dillkronor, den lilla piffen över iiet!
Gottgottigottgott och så vann jag maxiyatzin ikväll!!!
SEN:
Ut i hetluften!
Tidningen M-magasin har utlyst en tävling att bli underklädesmodell, de behöver" fler bra förebilder som är 50+ eftersom modellerna som visar under kläder inte ser ut som du och jag.....vi vill visa våra riktiga kroppar..
Ikväll har jag skrivit och anmält mig till tävlingen, skrivit varför jag tror att jag passar och skickat in bilder, sen får vi se om nåt händer!
Känner mig jättevågad men också stolt! Klart att jag inte har modellkropp, har aldrig haft men så underbart att man vill lyfta fram detta med att även äldre är vackra som de är!!!!
Så en annorlunda onsdag med onsdagsmys, hummer och ett stort steg framåt i självkänslan!