tisdag 10 februari 2009

höst mot vinter

men ändå solsken! Så gott med kommunens hemtjänst i SMÅ kommuner! Vi är tre kollegor som är i samma ålder med samma upplevelser, att vara nästa sista generation! Känslan som den insikten ger är stark , den är stor ,tung och sorgesam, lägger sig som en våt yllefilt i mellangärdetdär fukten ifrån filten tränger upp i ögonen och vill rinna ut i form av tårar.
Alla har vi olika erfarenheter av kommunens äldrevård. B i Sveriges näst största stad är helt förtvivlad, gamla mamma 85 ramlade före jul och bröt lårbenshalsen fick flytta till särskilt boende men har ännu inte kommit upp ur sängen pga att hon inte får träningshjälp att gångträna och gå i trappor. Rent rehabiliteringsmässigt om vården fungerat optimalt borde hon redan efter nyår kunnat bo hemma med lite tillsyn av hemtjänst, BM har sin mamma 93 i en mindre stad och där fungerar all kommunikation med kommunen problemfritt men däremot hennes bror som bor i samma stad lämnar en hel del i övrigt att önska. Att vara flera syskon innebär inte att man delar ansvar har jag förstått, själv är jag ensamt barn med allt vad det innebär av för och nackdelar men turligt nog bor min mamma i en småstad.
Direkt vid måndag morgon efter hemkomst kontaktade jag trygghetslarm i Ystad och förväntade mig att jag skulle få ställa mig i kö som man får göra i stora och mellanstora städer, men nej "Haur du tvaå nyocklaar sau kan vii kåmma diireckt " svarade en myndig skånsk röst! Åååååh så bra, jag tog bilen åkte till tre låssmeder för att göra kopior av min nyckel och skicka till mamma MEN NEJ nycklarna var spärrade! Ringde mamma och meddelade att jag skickat min nyckel (med nervositet tänk om jag behöver åka akut och inte kommer in) och sa till henne att ta tillbaka nyckeln från grannfrun längst ner. Fick gamla mamma att ta reda på namnet på bostadsrättsföreningens ordförande, chansade och ringde honom mitt på dan, och han svarade! Förklarade mitt ärende och fick på bred skånska: "Jasso ärr det Majken jaa hon boer i voåningen åvanförr , jaa tvau nucklarr behöever himtjinsten och det årdnar jau koustar 450 kråoner, jaa tanterna i houset äer litta yra må ja siga!De blirr brau me himtjinst åau troggheitslaurm!" Idag fixade han nycklarna jag ringde trygghetslarm och imorgon är det inkopplat! Helt fantastiskt!!!! Nästa steg men det får ske succesivt är att få mamma att tillåta att hemtjänsten smyger in på natten för att bara kontrollera att allt är som det ska!
Tack !för små kommuner och fungerande social service!