Höst....... i flera bemärkelser

Mitt på dagen är det fortfarande varmt och träden har inte tappat alla blad ännu.Men hösten är här!En skön promenad längs Ystad havsbad, stekt ägg på smörgås, en bit äppelkaka och kaffe ur termos, vågornas rytmiska ljud längs stranden och minnenas kavalkad.En skön stund!
Det är höst i naturen, höst för gamla Mamma men för henne är det Brittsommar, hur länge..ja vem vet det? Höstkant även för mig.
Sorgligt men ibland måste man, som min kollega på jobbet sa idag,"Nu ska du få tillbaka dina egna kloka ord!, Du måste också ta plats och utrymme!"
Vad menade hon? Joo jag vet precis! Min kollega, min goa, varma, kloka kollega som alltid finns till hands i stort som i smått, i glädje och frågor, har en gammal senildement mamma på ett dementboende, som hon reser till med lagom mellanrum och är god man för, vi delar lite erfarenhet om man så säger även om gamla Mamma inte än är dement.
Gamla mamma är så glad när jag kommer, det vittnar både grannar, väninnor och hemtjänst om, för hon talar inte om annat den vecka jag ska komma. Hon lyser som en sol hela tiden jag är där, skrattar och är lycklig, tacksam, förnöjd och är bara den snälla goa glada Majken! Vi hjälps åt med att portionera maten jag lagar, hon skriver etiketter, lägger på lock och klistrar, ett teamarbete! Lyser som en sol när hon blir fin i håret och naglarna klippta, tjoar lyckligt i duschen när jag skrubbar henne, ögonen lyser av lycka när hon ser vem som väcker henne kort sagt hon njuter till mer än 100% när jag är där!
Jag själv då?
Dräneras på energi, ständigt dåligt samvete för att jag blir irriterad och trött, glad att kunna ge henne glädje men det gör så ont när jag inte känner samma glädje!Jag är glad att jag lagar mat för då har jag något att sätta händerna i och i de stunderna gör vi något gemensamt. Men att för varje papiljott jag sätter i håret vid permanent höra "dra du Pian för jag är inte håröm för två öre" blir som ett plåster på axeln (som man inte når att ta bort) efter 30 papiljotter!
Tärning har vi alltid spelat hemma, ett trevligt sällskapsspel, men nu slår gamla mamma tärningar hela tiden, ljudet av dessa tärningar blir tröttsamt i längden, en sked youghurt, tre slag med tärningarna, en sked yoghurt, tre slag med tärningarna....
Godmorgon Mamma! det är dags att vakna nu! Det soligaste leendet man kan tänka sig och sen tar det lång stund innan kroppen lyder viljan. Först toastolen i sovrummet, sen morgonrock och därefter till frukosten i köket! På väg till köket passerar hon badrummet, åhh javisst ja, jag måste nog kissa innan jag äter! Och så tvätta mig förstås! Efter tvätten "lika bra att jag går på toaletten" ..kanske jag ska tvätta mig innan jag äter......Till slut så tappar jag lugnet, näe, inte tappar lugnet men behärskat säger "Mamma du haaaar redan kissat tre gånger och tvättat dig två så nu äter vi frukost :)!Jaha och världen soligaste leende, då kommer jag!
Det är viktigt för både Mamma och mig att hon kommer ut när jag är där, får andas frisk luft, få komma ner på stan och få handla strumpor, blommor till kyrkogården köpa en glass, mata änderna vid kyrkogården som hon alltid har gjort, lägga blommor på kyrkogården, äta lördagslunch på någon restaurang, få en promenad vid havet!
MEN hon har ingen elrullstol heller ingen rullstol för utomhusbruk dvs finns ingen broms på rullstolen och hon väger inte längre 55-60 kg utan mer 85-90 kg, lite tungt att dra i uppförsbackar, genom sandstråk och bromsa i nedförsbackar i synnerhet när jag inte längre har min "varvtalsregulator" eller då hade jag inte kunnat, nu kan jag men det är påfrestande...
Det är höst även för mig men det är svårt, det är tungt...var går gränsen?
Självklart kan jag enkelt bara säga NEJ nu får det vara bra! Men så lätt går det inte.....Det är synd på ett sätt att gamla Mamma inte är elak, missunnsam och sur då hade det varit lättare men hon är så glad, förnöjsam och positiv!
Trots allt,jag dräneras på energi, är helt slut efter mina dagar i Ystad vilket påverkar mitt arbete, min hemsituation och mitt psyke....ständigt i kollision och dåligt samvete.
Det ÄR höst, Sommaren svänger sig runt sin axel och jag frågar:
När jag var ung var livet tufft, pubertet, identiferingssvårigheter, vuxenrollen/föräldrarollen i olika stadier inte lätt, vuxenrollen utan hemmavarande barn =ny rollsökning, inte självklart som det varit, tufft, vuxenroll nu, höst, må gott skörda tidigare sådd MEN .....
HUVVA så mycket hemskt jag beklagat mig över men jag ÄR trött! Och jag befinner mig i början av hösten när sommaren svänger sig runt sin axel....
Livet är inte enklare för att man är äldre!