klockan är 08.10 och när jag tittar ut genom mitt kontorsfönster är det kolsvart utanför, endast gatubelysningen orkar tränga genom mörkret! I förrgår kändes det som kvällen var kommen och klockan var bortåt 21.00 fast den bara var 16.30. Hur kan det ena dagen var ljust och trivsamt trots vintermörkret och nästa dag svart som natten dygnet runt? Upplevelsen finns ju hos betraktaren sägs det och det är klart den vita snön gör ju att allt blir ljusare eller kontrasterna gör att man kan urskilja tydligare. Men mörkret är inte enbart av "ondo"
Mörkret utanför mitt fönster utgör en avskärmning och tystnaden på arbetet då de flesta kollegerna är lediga lägger ett lugn och stillhet i arbetsmiljön. Till detta kommer några dagars ledighet med andra aktiviteter som tvingat arbetsprestationsloben i hjärnan att förtränga alla "måsten", "skulle/borde varit klart igår" på arbetet.
Känns bra att arbeta utan stressfaktorer som ex telefoner som ringer, folk som står i dörren ch pockar på uppmärksamhet, inbokade möten och vänliga kolleger som "bara" kommer in för att småprata en stund och vara sociala (när man egentligen inte har tid!)
Snart är det nytt år och jag reflekterar över varför jag tycker det är gott och lugnt på jobbet och varför jag får så mycket gjort på så kort tid nu!
Därför får mitt nyårslöfte till mig själv bli:
"You have all time there is", som min gamle psykologilärare alltid sa, dvs det jag inte hinner idag hinner jag imorgon, inte sitta över på kvällarna för att bli klar med något som kan vänta till nästa dag! Världen går inte under men tiden jag har för mig själv, att vara med Mannen, spela golf, gå på stan, bio, teater eller bara vara den kan inte vänta till en annan dag! För den dan kanske aldrig kommer!
Telefonerna, jag ska bli bättre på att både koppla bort dem någon timme varje dag, stänga av arbetsmobilen när jag går hem och är ledig och att också tala in meddelande till den som ringer när jag är åter.
Jag ska bli tydlig med att tala om när jag inte har tid att småprata och vara social för att "slippa sitta på nålar".
Lära mig delegera och informera människor som vill ha hjälp med att utföra saker och ting hur de själva kan göra det istället för att ta över.
Lära mig säga nej och begränsa mina arbetsuppgifter!
Man kan ju alltid försöka.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar