Mor, dotter och dottedotter, tre generationer kvinnor. Julljus, julmat lite förenklat över tid men ändå samma mat, sånger/snapsvisor,samma igenkännande och trygghet gemenskap värme och trygghet.
När skinkan är äten och sillen är nersvald, "hej tomtegubbar slå i glasen" sjungen och allt är undanplockat. Magen är mätt och kropp och själ mår gott. Julminnen år från år fått oss att skratta och minnas, mormor berättar om sin barndoms jular som för henne nu står så mycket tydligare är det dags för den sedvanliga mandelmusslan med grädde och hallonsylt, kaffe och julklappsutdelning, då kommer sparken!
Det ringer på dörren, alla stannar upp och undrar ! Innan jag hinner till ytterdörren öppnas den med nyckel och in kommer en kvinna från hemtjänsten. Hon hade inte blivit informerad om att gamla mamma hade dotter och dotterdotter på besök. Vi tittade en kort stund på varandra, hon såg trött och liten sorgesen ut bad om ursäkt och önskade God Jul. Jag gjorde det samma stängde dörren och jag slogs av insikten, och sorgen spred sig som en smärta i magen.
Hur många gamla ensamma människor sitter i sina lägenheter på julafton och väntar på att hemtjänsten kommer in fem minuter, för att värma lite mat förhoppningsvis någonting som liknar julmat, som sitter och väntar och längtar efter dessa korta stunder av mänsklig kontakt både varje dag och framförallt sådana här dagar.....
Tacksam i hjärtat och med ett stråk av ångest, tacksam för att vi har möjlighet att få vara tillsammans, mor, dotter och dotterdotter, ångest i hjärtat med tanke på gamla och ensamma människor som sitter och väntar och längtar.......för att inte tala om alla hemlösa........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar