Helt plötsligt befann jag mig känslomässigt och mindes med hela min kropp och själ och alla sinnen hur det var att gå elev för nästan förtio år edan! Och det var definitivt inte lustfyllt tvärtom spänt, obehagligt och knäckande för självkänslan, vara till lags, stå på tå....
Huvva!!!
Det som fick mig tillbaka i tiden var en undersköterska som dök upp på avdelningen där mamma är inlagd!
Stor kvinna ca 130 -140 kg och lång, rak rygg skrider fram som en pansarvagn, talar högt och tydligt om för både patienter och anhöriga vad som förväntas av dem, inte "hur mår du kan jag hjälpa dig med något?" LYFT PÅ FÖTTERNA! HJÄLP TILL BÄTTRE MAJKEN! NEJ DU FÅR VÄNTA JAG HAR ANNAT ATT GÖRA! VILL ANHÖRIG VAR VÄNLIG ATT HJÄLPA TILL HÄR! Den andra lilla ljuvliga och snälla undersköterskan kryper ihop och gör massor ,massor i smyg som Matruskan inte gör för hon vill ta hand om patienterna! Matruskan själv seglar in på sköterskeexpeditionen och håller regemente med både sköterskor och läkare och ingen vågar säga något!
På "min tid",när jag gick elev nästan förtio år tillbaka i tiden så var det så! På varje avdelning fanns en avdelningssköterska eller översköterska, sen fanns en sköterska på förmiddag, en på eftermiddag och en på natten, till detta kom en säger en undersköterska som hade dagtid måndag till fredag, samt tre- fyra sjukvårdbiträden på förmiddag, två på eftermiddag och en på natten till ca 25-30 patienter + elever då förstås!
Undersköterskan var den som bestämde och styrde och oftast var det en människa som var frustrerad av livet (ville gärna bli sjuksköterska men klarade inte studierna eller blev inte godkänd som sköterskeelev), elak och maktfullkomlig! Höll man sig inte väl med undersköterkan/den officielle arbetsledaren kunde man få ett helvete vilket ex kunde innebära att stå i linneförrådet och vika tvätt dag ut och dag in, få vika om efter hennes inspektion, få sköljtjänstgöring en vecka städa göra rent i sköljen, få den mest tunga patienten att helavtvätta ensam, eller alltid få offentliga utskällninga elaka kommentarer och bli allmänt gjord till åtlöje! Detta med avdelningssköterskans goda minne då även hon var i klorna på undersköterskan!
Givetvis fanns även "normala" undesköterskor men de var inte många! Men träffade man på dem så jösses så mycket man fick lära sig både om vården, empati, sympati, respekt och arbetsmoral! Då var det roligt att arbeta, arbeta hårt och finnas till hands för att utnyttja lärotiden som elev!
Som i blixtljus såg jag min erfarenhet som elev och kopplade den direkt till där jag befann mig och den personal som då fanns på plats blev så tydliggjorda som pjäser på ett schackspel för mig, deras roller i spelet som så tydligt pågick var solklara!
Dock blev jag lite osäker hur jag skulle markera att jag visste vem hon var och att hon inte kunde bete sig på det sättet varken mot mig eller gamla mamma men det löste gamla mamma i ett nafs!
Hördududu! Kom inte hit och tala om för mig vad jag ska göra eller inte! Du ska hjälpa patienterna här och det är därför du är här! Ta inte i mig som jag vore av metall ta försiktigt i mig och lugna ner dig!
Jösses ibland blir jag bara så lång i ansiktet! Gamla mamma som i sitt tidigare liv aldrig gjort en fluga förnär eller sagt ifrån har efter hon började bli dålig också börjat säga ifrån! Jag är imponerad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar