Alla kontaktade under morgonens första timmar. Först ut Hörseltjänst för att konfirmera tid och beställa färdtjänst. Tur var ju det eftersom det efter mycket letande visa sig att mammas tid på fredag var en dubbelbokning ! Man lovade återkomma före kl. 12.00 med ny tid måndag eller tisdag så jag hade möjlighet att följa med.Blev måndag kl 15.30.Bra!
Nästa: biståndsbedömare en vänlig dam som lyssnade och förstod.Begynnande eller plötsligt påkommen minnes eller sinnesförvirring måste utredas av läkare för att se så det inte är något annat på gång och för att få en adekvat behandling. Dessutom för att få möjlighet till särskilt boende. Biståndsbedömaren och jag bestämde tid hemma hos mamma på måndag för att se vad som kan göras eller behöver göras för att underlätta för alla. Nästa: Vårdcentralen där mamma är skriven. Tid för senilitetsundersökning, självklart ordnar vi det när du är här! Hon kan få en dubbeltid på tisdag!
Ringer mamma och hoppas att hemtjänstpersonal är där för att meddela ovanstående. Jajamen men säger den vänliga undersköterkan jag kom precis in och Majken har ramlat och ligger på golvet så jag måste ringa på hjälp!
När jag en stund senare ringer upp så är det ingen som vet hur länge hon har legat på golvet eftersom hon inte hade sitt larm på sig!I princip har hon kunnat legat där sen igårkväll när hemtjänsten gått vid 21-tiden. Men ingenting verkar brutet iallafall.Man tycker precis som jag att en klar försämring har inträffat under senaste veckan! Ramlar gör hon flera gånger per dygn men en oklarhet och försämring har smugit sig på.
Nåja åtgärder är vidtagna och vad mer göra ?
Så mannen och jag beger oss ut för att gå vår underbara men tuffa mil, idag i klart solsken och värme! Eftermiddagen ska ägnas åt det eftersatta växthuset där vindruvorna hänger i tunga klasar, kryddväxterna breder ut sig och tomaterna börjar rodna men allt detta är omgivet av icke önska växtlighet. Vidare gå på husvisning tillsammans med dottern innan det är dags för lite upp piffning före kräftkalaset hos goda vänner!
Efter motionsrundan släpper jag av Mannen hemma för att uträtta några ärenden och tanka upp bilen...först då kastar jag en blick på mobiltelefonen som legat kvar i bilen och där har jag ett telefonmeddelande!
5 minuter innan vi efter avslutad promenad har distirktsköterskan ringt och meddelat att nu är Majken på väg i ambulans till akuten........
Har nu i tre timmar försökt få besked från akuten hur läget är men man väntar på provsvar. Hur länge då undrar jag! Har iallafall fått besked om att hon blir inlagd och att det inte är hjärnblödning eller hjärtinfarkt.
Hur elakt eller kallt det än kanske verkar kommer jag inte att slänga mig i bilen och åka till Ystad nu.
Jag kan ju inget göra när hon ligger på sjukhus mer än att gå dit på besöksstunden eller vara hemma hos henne och städa.
Väntar och ser ska ju iallafall åka ner på söndag.
Särskilt boende... vet att mamma inte vill men vad göra? Hon klarar sig ju inte speciellt bra hemma, dessutom är jag själv och grannarna ständigt oroliga, hemtjänsten tycker att hon ramlar och slår sig för mycket.
Men när kan man ta över bestämmanderätten för en annan människa? Grubblar och diskuterar med mig själv, det jag tycker är ett värdigt liv och ett bekvämt boende med trygghet är ju inte detsamma som att mamma tycker det. Livskvalitet förändras över tid och förutsättningar.Har jag rätt att bestämma hur mamma ska bo i detta fall och då för att vi andra skulle må bättre av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar