lördag 22 september 2012

Från Sestri Levanti via tåg, båt och vandring till Portofino

Italien för mig har varit en vit fläck på kartan förutom en fyratimmars sightseeing i Venedig i 40 graders värme. Italien för...Rom, ja, lutande tornet i Pisa, ja...Florens, ja...Toscana, ja... Sicilen, ja... Maffioso, ja, ost vin, skinka, så ungefär, tjurfäktning? nej visst det är Spanien. Nu är jag nyförälskad! Ligurien! Vilken vacker del av Italien, vilken kust och alla dessa små underbara, vackra byar som liggerinbäddade mellan himmel och hav omslutna av vatten, ber och fantastisk grönska. Det vilar ett lugn, en trygghet i traditioner i varje liten by!Hit kommer jag tillbaka kanske inte för att vandra men för att få mer.. Idag tog vi tåget från SestriLevanti till byn Camaglio (Hustrurnas by)
För att därifrån ta båt vidare till S Fruttuoso där vår vandring startade. I Fruttuoso ligger ett gammalt kloster i en alldeles under bar vik med det klaraste turkosblå vatten jag någonsin sett. Familjen Doria ägde detta under tidigare århundrade eller rättare sagt lade det under sig precis som de gjorde med hela Genua. Klostret kan bara nås via båt eller över berget per fot. Är inte aktivt längre som kloster men en underbar badvik med små barer, lugn och frid råder,vilket inom parentes är betecknande för hela den här delen.
Vandringen idag var inte lika lång som tidigare, lika brant, svårare terräng uppför men som sagt stigningen, den räckte för att gruppen, en fantastiskt trevlig grupp, snabbt var uppe dvs jämfört med tidigare grupper :)raktupp i trekvart! I börja såg alla glada ut dvs de först 50 meterna efter klostret men sen rann svetten på oss alla! Uppåt och stenigt, massor av rötter och hala barr och som tidigare var det höga knälyft!
Lunchen intog vi på toppen som kallas Base 0 varför vet jag inte men gott smakade det! Bröd, skinka, ost, vindruvor, persikor, kex och traktens goda viner!
Numer bär var och en sin matsäck och så fördelas vin, duk, servetter mellan oss! Varför kanske framgår av tidigare text:) Alltså finns det inte längre varken bror duktig eller torslanda häxa.Dessa personer är när det kommer till kritan och alla kommit till rätta mycket sociala och trevlig personer!Gruppenär som vi alla konstaterat en härlig färgpalett eller ett underbart kalejdoskop! Vi är tillsammans under en vecka, vi överträffar oss själva varje dag i våra strapatser! Vi svettas sliter, tror inte att vi orkar ett steg till men då finns gruppen som lyfter oss till nästa trappsteg bildligt talat! Vi slänger oss i Medelhavet direkt utan att passera gå när vi är åter får vårt "dagsverke". Vi delar måltiden/middagen med varandra och våra dagsupplevelser! Bjuder på oss själva och bjuder på våra andra intressen! Birgitta från Helsingborg, en underbar kvinna bjuder på sig själv sina kunskaper om trädgård o växter, Anita från Kåseberga bjuder på fantastiska reseberättelser, Björn från Varberg tar alltid täten och han och hans hustru får oss att orka mer med glimten i ögat!Alla bjuder på något! Nåja vi skulle ju också ner från Base 0.
Ner, ner, ner och nedåt gick det! Tror att de var lite obalans i uppför och nedför! Herregud vad det gick nedför! Först en stig längs berget, en knagglig stig med rötter och stenar som tidigare men den gick lugnt nerför jämfört med tidigare. Skönt att gå nerför men tekniskt svårt och viktigt att kolla var man sätter fötterna. Jag blev väl lite väl avslappnad efter en sjättedel av nedförsvägen!
Bröt inget men de är svullna och värker. Som tur var ryggsäcken inte lika tung som på el Caminon och vägen inte heller lika brant :)!
Nåja fem sjättedelar ner till Portofino bestod av trappor! 365 trappor uppåt häromdagen och nu 842 ner!!!! Kändes i ben och knän, men så gott och komma ner få tvätta knän sätta på plåster och få en glass! Vi fick en mycket tydlig hint om att i Portofino (fiiinooo) betraktas inte människor med skitiga kängor/gymnastikskor, ryggsäckar, doft av svett som riktigt "rumsrena" men vem bryr sig? Glass för torra strupar, mums. Promenad i de små mysiga gränderna och så en härlig svalkande båttur till Santa Margueritha där vi trodde att tåget hem skulle vänta på oss! Nej väntar gör inte tåget men vältränade som vi är nuförtiden så satte hela gruppen igång att springa! Ni kan ju se en grupp på 18 st 65+are (snitt) springade med ryggsäckar och stavar i högsta hugg genom den vackra hamnpromenaden! Och vi hann! Vi hann även med kvällsdopp innan gemensamt besök på den lokala pizzerian. WOW vilka pizzor, inte att leka med! Imorgon är det åter nya äventyr och förhoppningsvis med hjälp av lite alvedon ska knäna klara av det också trots svullnad under natten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar